Hamilton: Lärarförbundets skolranking glömmer bort eleverna

DEBATT. Friskolornas riksförbund anser att Lärarförbundets använder irrelevanta mått i sin ranking av skolor. Rankningen verkar komma från ett fackligt perspektiv och glömmer bort eleverna och deras resultat, skriver Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Av: Ulla Hamilton
vd Friskolornas riksförbund

Nyligen presenterade Lärarförbundet sin ranking över bästa skolkommun. Vellinge vann igen. Rankingen är väl känd nu och jag gissar att fackmedlemmarna jublar över sitt förbunds insats, en formidabel medial succé med fackliga krav i centrum.

Men har elever, förälder, skattebetalare, skolpolitiker och även journalister funderat på varför kommuner som enligt rankingen själv är riktigt dåliga på att ge sina elever kunskaper ändå kan hamna i topp?

Rankingen bygger inte på det viktigaste 

Listan är symtomatiskt för dagens skoldebatts oförmåga att se det viktiga och att kunna sära på vad som är faktorer och vad som är målsättningen. Fackets ranking bygger på 13 faktorer som har vägts samman. Men inte ens hälften av delmomenten handlar om sådant som nog för de flesta, som inte arbetar på ett fackförbund, tycker är poängen med skolan: Vad eleverna lär sig. Resten av rankingen är en facklig önskelista, på allt från lärarnas löner till lärarnas hälsa. Att elevernas hälsa inte är med visar möjligen ytterligare vems rankning detta är.

Slutsatserna blir därefter. Som ett exempel är en av rankingens delmoment mängden resurser som läggs på skolan av en kommun. Från ett lärarfackligt perspektiv är det förstås ett ändamål i sig att mycket resurser hamnar i skolan. Och visst, det finns säkert anledning att tillföra mer resurser i vissa fall även om den svenska skolan internationellt sett inte är underfinansierad. Men det viktiga är ju att de resurser som finns används rätt. Att både ha dåliga resultat och använda mycket pengar är ju dubbelt fel, och borde knappast vara en plusfaktor i rankningen som i Lärarförbundets fall.

Österåker bör vara vinnaren

Allra helst ska en kommun rimligen använda lite resurser och uppvisa bra skolresultat. I den meningen klarar sig Österåker bäst av alla. I den kanske viktigaste delrankingen, vad elevers i årskurs 9 har för meritvärde viktat mot deras sociala bakgrund, rankas nämligen Österåker riktigt bra, plats 10. Medan i hur mycket resurser som används rankas Österåker nästan i botten, plats 271 av 290. De lyckas alltså väl med skolresultaten utan att använda mycket pengar. Så grattis Österåker, ni är bästa skolkommun! Första plats är ju ett visst lyft från plats 180 som Lärarförbundet gav er.

Andelen elever som godkänns bör vägas tyngre 

Vid sidan av meritvärde är kanske det viktigaste måttet hur många elever som får godkänt resultat i årskurs 9, också här viktat mot social bakgrund så att kommuners olika befolkningssammansättning inte får genomslag.  En av landets största kommuner Umeå, anses av Lärarförbundet vara landets 27:e bästa skolkommun, trots att de är bland de allra sämsta på att få sina årskurs nior godkända enligt detta mått. Vad är det då istället deras starkaste gren som särskilt lyfter kommunen till deras höga slutplacering? Jo, att de är landets tredje bästa avtalspart. Kul för facket, men klen tröst till Umeås underkända elever.

Det råder ingen tvekan om att lärarna är avgörande för elevernas utveckling i skolan. Men skolan finns inte till för lärarnas skull och ännu mindre för fackets skull.

Inget mål komma högt i rankingen

Efter att årets lista presenterades sa barn- och utbildningsnämndens ordförande i Eskilstuna till Eskilstuna-Kuriren att målet för skolpolitiken ska vara att ligga 50 i topp på Lärarförbundets lista. Tänk om. Låt skoldebatten i Eskilstuna och i övriga landet handla om det som verkligen gör skillnad, och som rent kostnadsmässigt är den lägst hängande frukten: Hur organisationen och ledarskap fungerar och vad som faktiskt händer i klassrummet.

Forrige artikel FUB: Elevgrupp utestängd – nästa regering måste förändra systemet FUB: Elevgrupp utestängd – nästa regering måste förändra systemet Næste artikel Kakabaveh: Stäng skolor som missbrukar religionsfriheten Kakabaveh: Stäng skolor som missbrukar religionsfriheten
Saco: Investering i studier förloras i pension

Saco: Investering i studier förloras i pension

DEBATT. Psykiska ohälsan bland elever är ett växande problem. För att trygga dagens och morgondagens pensionsutbetalningar måste det därför finnas en diskussion så att dagens unga är rustade för ett långt och hållbart arbetsliv, skriver Malin Påhls Hansson från Saco studentråd.