Grammatikundervisning hjälper inte företagen som skriker efter personal, Pehrson

I dag står över 470 000 utan arbete, motsvarande en arbetslöshet på 8,1 procent. Regeringen spår att antalet arbetslösa kommer öka med 40 000 under 2024, vilket arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) liknar vid en sydeuropeisk situation. Pehrson menar att lösningen i första hand är att fler behöver lära sig svenska för att komma in på arbetsmarknaden. Men prioriteras åtgärderna verkligen rätt?

Utbildning viktigare än språk

Det är inte bara språket som är avgörande för att ta sig in på arbetsmarknaden – utbildning är sannolikt viktigast av allt. Regeringen meddelar att de kommer tillsätta ytterligare 19 000 yrkesutbildningsplatser 2024. Trycket på yrkeshögskolan är emellertid redan högt med två behöriga sökande per plats. Det krävs alltså inte mycket för att förstå att regeringens satsning inte räcker till. Nu riskerar viktiga industrisatsningar, som den i norr, att gå förlorade.

Industrin i norra Sverige genomgår en grön omställning med potential att gynna såväl klimatet som befolkningen. I och med den rådande kompetensbristen i industrin och välfärden riskerar utvecklingen att stanna av. I stället för att de ska tvingas rekrytera från utlandet kan, med rätt prioriteringar, dessa platser fyllas av människor i Sverige som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Regeringens oförmåga att prioritera åtgärderna effektivt leder till att näringslivet behöver lösa problemet med kompetensutbildning själva.

Rekrytering från utlandet är inte alltid möjligt. För Volvo CE i Eskilstuna, en fabrik som tillverkar axlar och transmissioner till dumprar och hjullastare, ledde bristen på kvalificerad mannakraft till att man behövde införa interna utbildningar där talanger fick möjlighet att utbilda sig och sedan prova och vidareutveckla sina färdigheter i verkligheten.

Näringslivet får lösa problemet själva

Hotellkedjan ESS Group, som står bakom bland andra The Steam Hotel och Ellery Beach House genomförde en liknande förändring när kompetensbristen blev ett allt tydligare faktum. Ett stort antal talanger som för tillfället var arbetslösa rekryterades och fick genomgå de internutbildningar som krävdes där passion och drivkraft var viktigare än språket. Utbildningar genomfördes inom kök, servering, bar och städ. Resultatet var lyckat och såväl verksamhet som kultur stärktes.

Regeringens oförmåga att prioritera åtgärderna effektivt leder till att näringslivet behöver lösa problemet med kompetensutbildning själva. I flera fall, som ovan, har de alternativa utvägarna varit framgångsrika men för andra, som industrierna i norr, riskerar utvecklingskurvan att stagnera när bristen på yrkesutbildad personal ökar.

Det är dags för regeringen att börja prioritera rätt. Genom utbildning kan vi stärka integrationen, lösa kompetensbristen och påskynda klimatomställningen.