Friskolornas riksförbund: Regeringen är tyst om effekterna av sänkt skolpeng

Vem som helst får inte bedriva skola i Sverige i dag. Bland de krav som ställs på fristående skolor är ekonomisk långsiktighet ett utav dem. Skolinspektionen kan snart få anledning att stänga en stor del av Sveriges skolor – om regeringen får som den vill.

Regeringen oförmögen

Regeringen vill göra det möjligt för kommuner att sänka skolpengen till fristående skolor med mellan 8,5 och 10 procent. Men förslaget är omgärdat med en rad oklarheter. Det finns inga konsekvensbeskrivningar av vad en sänkning av skolpengen skulle leda till. Och regeringen har bara i förbifarten nämnt de procentsatser som sänkningen skulle utgöra.

Det råder alltså ingen tvekan om att förslaget är illa förberett och att regeringen är oförmögen att förklara alla delar utav det. Möjligtvis är de dessutom ovilliga att beskriva det i detalj då det skulle bli uppenbart hur många skolor som faktiskt riskerar att stängas.

En sak kan vi vara säkra på. Regeringen vill begränsa och försvåra för fristående skolor i Sverige och de vill försämra valfriheten. Och det är Skolinspektionen som kommer tvingas göra jobbet.

Politiskt känsligt

Vi ska nog inte förvänta oss några klara besked från Rosenbad och det är nog det som är hela poängen.

Nyligen arrangerade vi ett seminarium där vi ställde oss frågan vilken effekt en sänkt skolpeng kommer få på Skolinspektionens tillståndsprocess. Vi bjöd in Skolinspektionen till seminariet och ville gärna ha dem med som gäster i vår panel. Men de tackade tyvärr nej.

Måhända är det för politiskt känsligt för myndigheten att berätta om effekterna av regeringens förslag. Ämnet kan möjligtvis vara känsligare än vad vi trott. Våra medlemsföretag vill arbeta efter tydliga regler och förutsägbarhet. Då är de beslut och bedömningar Skolinspektionen gör viktiga och värda att lyssna till.

”Bra med tuffa krav”

Varje ny skola som startas måste få ett tillstånd från Skolinspektionen. Kraven är tuffa och hårda – vilket är bra. Det ställs krav på ägare och ledning. Det ställs krav på ändamålsenliga lokaler, på hur elever antas till utbildningen och, givetvis, på den pedagogiska inriktningen och arbetet. Allt det här är viktigt för att säkerställa en god kvalitet i utbildningen. Men det ställs också krav på ekonomisk hållbarhet.

Det räcker nämligen inte att ha en genomtänkt pedagogisk tanke, att brinna för att skapa en bättre skola och själv ha lång erfarenhet som lärare eller rektor. Skolan som startas måste också ha en möjlighet att klara sig ekonomiskt. Och då ställs krav på finansiell stabilitet och på ett ekonomiskt överskott.

Av de 93 ansökningar om att starta skolverksamhet som inkom under 2021 nekades 10 utav dem på grund av bristande ekonomiska förutsättningar. I dag är den genomsnittliga vinstmarginalen i fristående skolor cirka 3,5 procent. Det är därför inte konstigt att många skolor aldrig får något tillstånd när marginalerna är så låga. Utan ett överskott kan skolan nämligen inte hantera tillfälliga nedgångar i verksamheten, investera eller ha den ekonomiska rörelsefrihet som en sund och bra verksamhet kräver. Det finns alltså goda skäl att ställa de här kraven.

Hur bedöms ekonomisk hållbarhet?

Men vad kommer ske om regeringen får igenom sitt förslag om sänkt skolpeng? Hur kommer det påverka vilka skolor som får tillstånd och som bedöms ha långsiktig ekonomisk hållbarhet? Vi får ständigt höra att syftet inte är att kringskära valfriheten och att fristående skolor inte kommer behöva stänga. Men vilken ekonomisk bärkraft kommer det finnas i skolor när ersättningen sänks med 8,5 procent, 9 procent eller till och med 10?

Det vore intressant att höra Skolinspektionens bedömning av vilka effekterna skulle bli. Det vore naturligtvis ännu mer intressant att höra hur regeringen resonerar. Men vi ska nog inte förvänta oss några klara besked från Rosenbad och det är nog det som är hela poängen.