Friskoleelever klarar sig sämre på högskolan

PRESTATION. Elever från fristående gymnasier klarar sig sämre på högskolan än elever från kommunala gymnasier, trots att de har högre betyg, enligt en undersökning från Skolverket.

Skolverket har undersökt hur övergången från gymnasiet till högskolan går för elever som studerar vidare direkt. Resultatet visar att olika elevgrupper klarar sig olika bra. Elever från kommunala gymnasieskolor klarar första året på högskolan något bättre, än elever från friskolor. Trots att eleverna på kommunala skolor har något lägre betyg. Denna skillnad finns bland eleverna oavsett vilket gymnasieprogram de har gått. Exempelvis var det 61 procent av studenterna från friskolor som klarade minst tre fjärdedelar av högskolepoängen. Bland eleverna från kommunala gymnasium hade 66 procent av studenterna klarat samma gräns.

– Oavsett vilken gymnasieutbildning man gått, vilken betygsnivå man har eller vilken utbildning man väljer på högskolan så kvarstår den här skillnaden mellan fristående och kommunala skolor. Det var överraskande för oss att det fick sånt genomslag, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.

– Det vi sett i flera studier är att det finns en tendens för fristående skolor att sätta lite högre betyg på elever än i kommunala skolor. Men vi har inte underlag för att kunna bedöma vad den skillnaden beror på, tillägger hon.

Utbildningsvalet spelar stor roll

Undersökningen har fokuserat på de som tog studenten vårterminen 2014. Av totalt 48 000 elever som fick en gymnasieexamen, började ungefär en tredjedel att studera vidare direkt. Av dessa elever kom de flesta från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.

Första året på högskolan klarar ungefär 65 procent av dessa studenter tre fjärdedelar av högskolepoängen, vilket är gränsen för att få behålla studiemedlet. De som hade höga betyg från gymnasieskolan klarar sig också bättre på högskolan. De som hade låga betyg, klarar sig sämre. Ungefär varannan student som hade lägre betyg på gymnasiet, klarade inte ens 50 procent av högskolepoängen det första året. Där var studenter från naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet vanligast. Torun Rudin påpekar också att utbildningsvalet blir väldigt viktigt.

– Betygen som man har från gymnasieskolan påverkar, men också vilken utbildning man väljer inom högskolan. Det tycks som att utbildningar inom högskolan ställer väldigt olika höga krav. Det har även Universitetskanslersämbetet har pekat på.

Teknik är vanligaste valet

Sett till avklarade högskolepoäng, presterar de som valt utbildningsområdet medicin eller odontologi bäst. Inom teknikområdet finns det flest studenter som presterar lägre resultat. Men området är dock det vanligaste att välja för studenter som studerar vidare direkt, tillsammans med juridik och samhällsvetenskap på andraplats.

– Det finns ett starkt samband med de betyg man har med sig från gymnasieskolan. De ungdomar som antas till de här utbildningarna ligger generellt på en hög betygsnivå. Det är då en god grund för att klara av sina poäng i högskolan, säger Torun Rudin.

Geografi kan påverka

Men var man bor i Sverige påverkar också benägenheten att studera vidare direkt efter gymnasiet. De flesta länen ligger omkring riksgenomsnittet. Lägst antal studenter med direktövergångar hade Gotlands och Jämtlands län med 14 respektive 15 procent. I särklass högsta andelen studenter fanns i Uppsala län, där 45 procent studerade vidare direkt.

– Det finns en stark studietradition i en region som Uppsala som säkerligen påverkar. En annan faktor som kan påverka är t.ex. hur arbetsmarknaden ser ut. I exempelvis Värmlands län är arbetslösheten jämförelsevis hög, vilket kan ha bidragit till en ökad direktövergång, även om länet har en lägre utbildningsnivå än genomsnittet, säger Torun Rudin.

Forrige artikel Ekström (S) vill att fler gymnasieelever ska ta del av kulturlivet Ekström (S) vill att fler gymnasieelever ska ta del av kulturlivet Næste artikel Fridolin svarar på kritiken mot miljardsatsningen Fridolin svarar på kritiken mot miljardsatsningen