Folkhögskolorna är försvarslinjen för demokratin

Redan på 1860-talet började folkhögskolorna växa fram jämsides med folkrörelserna i spåren av demokratiseringsreformer som ståndsriksdagens avskaffande och kommunreformen, reformer som syftade till att människor skulle delta i beslut och ansvar både i stad och på landsbygd. Så byggdes en av de mest stabila och mest välfungerande demokratierna i världen. Tätt följda av de andra nordiska länderna som också byggt på bildning, delaktighet och tillit.  

Folkbildningen har historiskt varit en motkraft mot auktoritära ideologier. Det var i spåren efter andra världskriget, när vi hade facit av hur auktoritära krafter kan rasera ett samhälles demokratiska institutioner, som ännu fler folkhögskolor växte fram. Folkhögskolorna tillsammans med folkrörelserna och ett starkt civilsamhälle byggde det demokratiska och öppna samhället.

I samtalet stärks demokratin

Folkbildningens idé är, och har alltid varit, att människor ska bilda sig tillsammans med målet om att alla ska ha möjlighet att vara delaktiga i samhällsbygget. Demokratin stärks och utvecklas när människor möts i öppna samtal.

I själva verket är det så att aggressiva, annars svårsmälta, budskap, blir enklare att ta till sig när de förkläs med hjälp av humor. Det är gamla beprövade metoder som syftar till att manipulera människors åsikter och att påverka samhällsdebatten.

Vidden av hotet mot demokratin blir alltmer uppenbar. Den fria åsiktsbildningen är inte fri, utan sker i dag delvis med dolda avsändare. Bakom datorskärmar och via anonyma konton drivs hatiska påverkanskampanjer med ett innehåll präglad av rasism och misogyni. Politiska meningsmotståndares budskap manipuleras via AI och memes. Allvaret förminskas och försvaras som ”humor och satir”. Men i själva verket är det så att aggressiva, annars svårsmälta, budskap, blir enklare att ta till sig när de förkläs med hjälp av humor. Det är gamla beprövade metoder som syftar till att manipulera människors åsikter och att påverka samhällsdebatten.

Trollfabrikerna finns även i Sverige 

De ryska trollfabrikerna som står nära den ryska statsapparaten har under lång tid påverkat opinionen i en putinvänlig riktning. Trollfabrikers kampanj har också varit en väl beprövad metod som påverkat opinioner i USA inför det amerikanska presidentvalet och i samband med brexitomöstningen.

Det är odemokratiska metoder som nu är en del av den svenska politiska kontexten och som också här riskerar att påverka opinioner och som riskerar att skapa farliga säkerhetspolitiska lägen, som nu i allra högsta grad är en del av den svenska politiska kontexten.

Alla som känner en stolthet över det liberala, demokratiska Sverige bör känna både oro för men också ansvar för att agera för det vi har byggt upp historiskt. En bred mobilisering krävs. Folkbildningen – själva motsatsen mot trollfabriker och anonym desinformation – kan och vill bidra i en mobilisering till demokratins försvar.

Hat, desinformation och påverkanskampanjer har på relativt kort tid eroderat det offentliga samtalet. Demokratin kan aldrig tas för given och folkbildningen spelar en avgörande roll för att tillsammans med ett starkt civilsamhälle, bibliotek och museer, erbjuda mötesplatser för öppna samtal som stärker tillit och sammanhållning.

En försvarslinje för demokratin  

Folkhögskolorna är redan i dag en viktig mötesplats och arena för det öppna, demokratiska samtalet. Folkbildningens idé om att utveckla demokratin i takt med att människornas och samhällets behov skiftar, är lika central i dag som tidigare.

Vi som företräder folkhögskolorna vill se ett brett och kraftfullt försvar av det demokratiska samhället. Våra 156 folkhögskolor som finns spridda över hela Sverige utgör en väsentlig del av det och är en bildningens försvarslinje för demokratin.

Vi är många! Vi kan tillsammans förändra utvecklingen! Vi är inte lättlurade! Vi tänker kritiskt! Våga ta fighten mot lögner och falsk verklighetsbeskrivning!