Elever på yrkesprogram kan drabbas långsiktigt av coronakrisen

GYMNASIUM. Elever på yrkesprogram kan påverkas långsiktigt om företaget de sommarjobbat på läggs ner, visar ny forskning. Nu föreslås subventionerade jobb som en väg ut ur coronakrisen för eleverna.

Den generella bilden av gymnasiets yrkesprogram är att avgångseleverna ganska snabbt hittar ett jobb som matchar deras utbildning. Nu har Dagmar Müller, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, tittat närmare på hur eleverna får jobben.

– I situationer som coronakrisen kan elever som annars klarat sig bra blir mer utsatta. På det sättet är det viktigt när man kommer in i en kris att förstå vilka mekanismer som påverkar elever under lång tid, säger hon till Altinget.

Leder till högre lön

Vanligtvis hittas ungefär hälften av alla arbeten genom kontakter. Och de som använder kontakter för att hitta jobb har högre ingångslöner och längre anställningar.

– Det verkar generellt sett vara ihållande att man använder kontakter. Exempelvis genom föräldrar, även om ungdomar har möjligheter att komma in på andra sett ser man att ungdomar oftast förlitar sig på sina föräldrar, säger Dagmar Müller.

Det är vanligt att ungdomar hittar sina första varaktiga jobb på en tidigare arbetsplats där de redan arbetade under skoltiden. Det är 30-50 procent högre sannolikhet att arbetsgivare anställer någon som redan arbetat där tillfälligt.

Därför är det viktigt att de som inte har kontakter, får tillgång till ett nätverk och att de under gymnasietiden har sommarjobb som matchar deras yrkesprogram, förklarar hon.

Företag som lägger ned

Coronakrisen har påverkat arbetsmarknaden, särskilt för unga som oftast drabbas hårt av lågkonjunkturer.

Müllers forskning visar att vissa avgångselever förlorar kontakter på grund av att arbetsplatsen där de sommarjobbat läggs ner kort innan eleven går ut skolan. De eleverna har 2,7 procentenheters lägre sannolikhet att hitta ett varaktigt jobb direkt efter gymnasiet jämfört med klasskamrater i samma yrkesprogram.

De eleverna har också i genomsnitt 13 procents lägre arbetsinkomster än sina förra klasskamrater som inte påverkades av en arbetsplatsnedläggning. Dagmar Müller kan inte säga hur nuvarande elever på yrkesprogrammet kommer klara sig under coronakrisen.

– Jag skulle säga att det beror på hur längre krisen håller sig. Om man kollar på tidigare kriser som hållit på länge, så påverkar det under längre tid. Ju mer du påverkas, desto längre tid tar det att komma ikapp, säger hon.

"Betydligt mer försiktiga"

Pär Lundström, expert på branschorganisationen Installatörsföretagen, ser mer positivt på hur framtiden ser ut för eleverna.

– Våra företag lägger inte ner, men de är betydligt mer försiktiga. Andelen som får jobb efter gymnasiet minskar just nu. Men det finns så pass mycket satsningar i regeringens budget så vi tror inte att det kommer vara långsiktigt, säger han till Altinget.

Subventionerade sommarjobb

Eftersom forskning visar att sommarjobb ökar chanserna till en anställning, anser Dagmar Müller att statligt subventionerade sommarjobb i privat sektor är en bra idé.

– Det ska nog inte alltid användas, men nu under krisen kan det vara viktigt att använda det.

Pär Lundström anser att fler arbetsplatser borde dra sitt strå till stacken med att skapa jobb för elever på yrkesprogrammen.

– Vi frågar våra företag varje år, och de svarar att det i princip att de alltid har någon som är på upplärning. Antingen en gymnasieelev eller någon från vuxenutbildningen. Så jag tycker att vi drar vårt strå till stacken. Men de kommunala fastighetsbolagen skulle kunna göra mer. Vi måste kolla mer på samhället i stort.

Forrige artikel Nytt förslag för att bryta sekretessen kring skolstatistik Nytt förslag för att bryta sekretessen kring skolstatistik Næste artikel De får mest pengar för forskning inom utbildningsvetenskap De får mest pengar för forskning inom utbildningsvetenskap