Det är dags att ge barn rätt till frisk luft

Nyligen kom en rapport från Naturvårdsverket som visar på oroande nivåer av luftföroreningar på förskolegårdar. Det är särskilt allvarligt eftersom studier visar att hög exponering för luftföroreningar tidigt i livet kan ge livslånga konsekvenser för barns fysiska och mentala utveckling. Det är hög tid att kommuner mäter luften där barnen vistas, att miljömålet frisk luft uppdateras och att gränsvärden för luft bygger på den senaste kunskapen om hälsopåverkan.

Aktuell statistik saknades

Rapporten, genomförd av Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket, visar att partikelhalterna på förskolegårdarna vid de tio mest utsatta förskolorna i Malmö överskrider miljömålen. Luftföroreningsnivåerna är en bidragande orsak till att 12 procent av barnen drabbas av astma.

I en tidigare kunskapsinventering hade enbart 11 procent av 217 kommuner mätt luftföroreningar vid en eller flera förskolor i kommunen. Flertalet saknar alltså aktuell statistik om hur förorenad luften är i kommunen och få har kännedom om luftkvaliteten vid kommunens förskolor och hur det påverkar barns hälsa. För att minska luftföroreningarna var fokus på nyetablering av förskolor och inte alls på befintliga förskolor i trafikerade områden.

Barn utsätts särskilt

I dag saknas barnanpassade riktlinjer och gränsvärden för förskolemiljöer.

Maritha Sedvallson och Freja Anckers

Forskning visar att barns exponering för luftföroreningar orsakar svåra hälsobesvär, bland annat kraftig lungfunktionsnedsättning hos barn samt en ökad risk för att utveckla astma och allergibesvär. Mellan 8–10 procent av barn i skolåldern har astma. Antalet akuta besök och inläggningar för astmabesvär hos barn kan öka med så mycket som 20–25 procent vid en ökad exponering av framför allt små partiklar, kväveoxider och ozon. Barn utsätts särskilt för luftföroreningar eftersom de tillbringar mer tid utomhus än vuxna. De är även fysiskt aktiva utomhus i en högre utsträckning vilket medför att de andas in mer luft.

Saknar barnperspektiv

Den luft barnen andas är ett viktigt mått på luftkvaliteten i våra städer och tätorter. Men i dag saknas barnanpassade riktlinjer och gränsvärden för förskolemiljöer. De bindande miljökvalitetsnormer för luftkvalitet är inte satta med ett barnperspektiv i åtanke, till skillnad från miljömålen.

De senaste årens stora barnkullar och förtätningen av våra tätorter har medfört att många kommuner tvingats till eftergifter vad gäller kvalitet och storlek på både förskolans lokaler och gårdar för att kunna erbjuda dagisplats till alla barn. Vi vill att kommunerna ska mäta luften där barnen vistas och att den ökande trenden med att små barn får astma stoppas. Det är dags att ge barn rätt till frisk luft och god hälsa och för kommunerna att flytta fram positionerna.

Vi vill att:

• Regeringen och Sveriges EU-parlamentariker driver frågan om att uppdatera EU:s luftkvalitetsdirektiv och luftkvalitetsförordningen med gränsvärden som bygger på den senaste forskningen om hälsopåverkan av luftföroreningar och ligger i linje med WHO:s rekommendationer. Känsliga grupper som barn och personer med astma behöver inkluderas.
• Miljömålet frisk luft uppdateras för att kunna driva på utvecklingen för god luftkvalitet. Boverket bör i samverkan med andra myndigheter få i uppdrag att ta fram riktlinjer som kan användas för att beakta miljömålet frisk luft vid kommunal planering av miljöer där barn vistas.
• Naturvårdsverket ges i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kommuner ska mäta luftkvaliteten vid befintliga förskolor och skolor. Kommuner där det finns osäkerhet om gränsvärden uppfylls måste mäta luftkvaliteten där barn vistas dagligen.