Debatt: Tillväxten av koncernägda friskolor kan minska mångfalden

DEBATT. Vi måste ställa frågan om friskolereformen misslyckats och om det krävs en ny reform. Tillväxten av koncernägda friskolor kan snöpa elevers och lärares valfrihet samt minska mångfalden, skriver Idéburna skolors riksförbund ordförande.

Håkan Wiclander
Ordförande Idéburna skolors riksförbund

 

De koncernägda skolornas tillväxt är ett varningstecken. Vad händer med mångfald och valfrihet? Vore det dags för Friskolereform 2.0? Det finns ytterligare problem, förutom beskuren mångfald. Flera rapporter har visat att de koncernägda skolorna har lägre lärartäthet generellt sett, och har lägre andel behöriga lärare. Konsekvenserna av dessa problem sträcker sig långt. Lärarna på koncernägda skolor har större arbetsbörda. Eleverna har färre lärare och med lägre behörighet.

Dessutom har strukturen framtvingat ett kontrollsystem vid start av och uppföljning av skolors resultat. Kontrollsystemen är betungande. Små skolor får samma börda som koncerner.

Koncernägda och idéburna skolor 

I en aktuell studie, som tagits fram av arbetsgivarföreningen KFO, konstateras det att det i huvudsak finns två kategorier av friskolor i Sverige. Å ena sidan finns de nämnda koncernägda skolorna med vinstutdelning som grundläggande syfte (de är aktiebolags-koncernägda). Det finns dock ytterligare en kategori fristående skolor, nämligen de idéburna skolorna. De idéburna skolorna drivs av föreningar och stiftelser, det vill säga, de har huvudmän vars föreningar och stiftelser i de flesta fall har allmännyttiga ändamål och därmed inte syftar till vinstutdelning. De idéburna skolorna grundas ofta på en pedagogisk idé eller livsåskådning som grund för sin verksamhet.

Exempel på sådana skolor är Waldorf, Freinet, Montessori, skolor med konfessionell huvudman, eller annan pedagogisk idé, till exempel natur och hälsa. De idéburna skolorna är ofta relativt små och inte koncernägda. Detta är alltså de två olika slags kategorier friskolor som finns – koncernägda respektive idéburna.

Skillnad mellan friskolorna 

Medan koncernägda skolor har problem med låg lärartäthet och så vidare, så har tidigare studier visat att skolor med idéburen huvudman har högre lärartäthet och behöriga lärare – i nivå med de kommunala – och därmed klart högre än de koncernägda skolorna. Bland de idéburna skolorna finns verklig pedagogisk mångfald. Ofta finns närhet mellan lärarnas vardag och skolledning, med korta beslutsvägar.

De idéburna skolorna har utpräglat elevfokus, där skolans pedagogik och resurser inriktas på att stärka utbildningssituationen. Många eftersträvar ett tätt samarbete med elevens hem.

Har friskolereformen misslyckats? 

Det är dags att ställa frågan om friskolereformen misslyckats! Om det kan vara så att tillväxten av koncernägda skolor snöper elevers och lärares valfrihet? Om den substantiella mångfalden faktiskt minskar? Och vilka konsekvenser som följer med att koncerner dominerar med i grunden stordrift som strategi? Vad händer med elevhälsa, med lärarnas arbetssituation?

Det är högaktuellt att diskutera nödvändigheten av en friskolereform 2.0. 

Forrige artikel Debatt: Ändra skollagen – elevhälsan ska agera vårdlots Debatt: Ändra skollagen – elevhälsan ska agera vårdlots Næste artikel Transportföretagen: Fler platser till yrkesvux – annars stannar samhället Transportföretagen: Fler platser till yrkesvux – annars stannar samhället
M och Ekström om YH: Öka antalet kurser

M och Ekström om YH: Öka antalet kurser

YRKESHÖGSKOLA. Både Moderaterna och regeringen vill bygga ut YH, trots senaste expansionen. Men hur man lockar fler sökande skiljer sig åt mellan partierna.