Debatt om forskningsproppen: Satsa på innovationspolitik

Regeringen har goda skäl att ta upp den bristande rättssäkerheten inom innovationspolitiken, som är en hämsko för universitetsforskare, start-up-företag och uppfinnare. Alla dessa är beroende av ett starkt patentskydd, men dagens system fungerar inte för dem. I forsknings- och innovationspropositionen måste ett första steg tas mot en lösning av detta problem.

I partikanslier och i riksdagshuset studeras i dagarna de 300 förslag, som lämnats in till regeringskansliet, som inspel till forsknings- och innovationspropositionen. På landets lärosäten är förväntningarna stora. Många start-up-företag och uppfinnare har också via olika kanaler bidragit till inspel.

Den bristande rättssäkerheten inom patentområdet har uppmärksammats i några av skrivelserna. Näringsdepartementet har också fått en rapport från ett fyraårigt regeringsuppdrag från två myndigheter. Målet med uppdraget var att öka kompetensen, intresset och forskningen inom området.

"Den rikes rätt"

Grundlagen likhet inför lagen gäller inte beträffande rättigheter vid patenttvister. Här gäller väl etablerade obalanser mellan parterna. Många är väl medvetna om detta, men höjer ändå inte rösten. Generella ekonomiska obalanser har i världens demokratier eliminerats en efter en under sekler. Detta har medfört att fler aktörer deltar och utvecklar ett hållbart samhälle.

På landets lärosäten är förväntningarna stora. Många start-up-företag och uppfinnare har också via olika kanaler bidragit till inspel.

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors
Ledamöter, Uppfinnarkollegiet

Det är historien om hur vi lämnat det feodala samhället i strävan mot ett rättssamhälle med lika villkor för alla, vilket fastslogs redan i 1634 års regeringsform. Men de svenska patenträttegångarna är fortfarande belastade med obalanser och här gäller alltjämt den rikes rätt.

Ofördelaktig förlikning accepteras

Vid patenträttegångar gäller att den tappande parten står för båda parters rättegångskostnader vid svenska domstolar. En översikt över domsluten från 2016 ger vid handen att domstolar dömt den tappande parten att erlägga mellan en och tio miljoner kronor till den vinnande parten för att täcka dennes advokatkostnader. Dessutom tillkommer eventuella skadestånd.

De egna kostnaderna för advokater brukar vara i samma storleksordning. Erfarna jurister brukar berätta att när väl en tvist nått domstolen, då får rättegångskostnaderna en styrande effekt, som ibland överträffar sakförhållandena. Möjligheten att skydda sig med försäkringar är närmast obefintlig. Det är alltså inte konstigt att kapitalsvaga aktörer sällan stämmer andra och synnerligen vanligt att de förlorar vid rättegångar. Det vanliga är att de accepterar en ofördelaktig förlikning.

En robotdomare

I England och Wales etablerades år 2010 en ny domstol för mindre mål. Det maximala skadeståndet är där 500 000 GBP (brittiskt pund). Man har vidare fastslagit ett maximalt belopp, som den förlorande parten kan få erlägga till den vinnande för att täcka dennes advokatkostnader till högst GBP 50 000. Detta har medfört stora positiva effekter för mindre kapitalstarka parter. De kan nu hävda sin rätt inför en domstol. En effekt av detta har också bidragit till att förlikningarnas kvalitet har höjts. Även Tyskland har ett rättegångsförfarande, som minskar obalanserna mellan parterna.

Så här siar Max Tegmark om att man kan lösa problemet med utvecklad AI genom att skapa en robotdomare ”som kanske kan vara både effektivare och rättvisare tack vare deras opartiskhet, kompetens och transparens. (...) Detta skulle i hög grad öka chanserna för att en person som inte har så mycket pengar eller för att ett nystartat företag segrar över en miljardär eller ett multinationellt bolag med en hel arme av advokater bakom sig.” (LIV 3.0)

Mål som inte uppnås

Vad gäller nu forsknings- och innovationspropositionen? Inom januariavtalets ram, som regeringspartierna har ingått med Centerpartiet och Liberalerna har ett samverkansprogram etablerats med fyra teman för 2019-2022. De bygger på näringslivs styrkor och områden, som bedöms vara av stor betydelse för framtida tillväxt. De är: näringslivets digitala strukturomvandling, hälsa och life-science, näringslivets klimatomställning samt kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Olika mer detaljerade samverkansinitiativ kommer att presenteras i propositionen. Sedan kommer hundratals projekt att etableras med stora och små företag, institut, universitetsforskare och start-up-företag. Här kommer avtal att bestämma rättigheter och skyldigheter. I dessa gäller att de olika aktörerna har helt olika möjligheter att hävda sin rätt vid eventuella tvister. Många av tvisterna kommer att handla om patenträttigheter och där har den starkes rätt normaliserats. Dessa obalanser medför att de mål regeringen ställt upp för sin politik inte kommer att uppnås.

Definiera brister

Våra politiker har all anledning att uppmärksamma att en innovationspolitik, som missgynnar viktiga spelare som universitetsforskare, uppfinnare och start-up-företag varken är framtidsorienterad eller effektiv. I forsknings- och innovationspropositionen måste dessa brister definieras och fastslås samt en statlig utredning tillsätts.