Debatt: I Sverige utgår all makt ifrån folket, eller?

Av: Malin Holm, 
legitimerad psykolog

I Sverige utgår all makt ifrån folket, eller får vem som helst ta makten över svensk skola?

Ifous AB är en i grunden enmansägd, privat aktör som sedan 2011 etablerar sig på alla nivåer inom utbildningsväsendet. Ifous beskriver sig som ett oberoende forskningsinstitut men där medlemmarna är kommunala och fristående skolhuvudmän, universitet och högskolor. Ifous drivs och finansieras av medlemmar och med stöd från näringslivet. Ett samarbete med Ifous ger företag en möjlighet att nå ut till en bred verksamhet som når många människor inom skolsektorn.

Demokratiproblem

Personer i maktställning inom skolmyndigheter och bland huvudmän stödjer Ifous direkt eller indirekt vilket skapar en otydlighet kring om Ifous är en myndighet, oberoende aktör eller det enmansägda aktiebolag det i grunden är. Både Skolinspektionens före detta generaldirektör Ann Mari Begler och Sveriges Kommuner och Landstings skolansvarige Per-Arne Andersson har suttit eller sitter i Ifous styrelse. De har genom att ingå i styrelsen lånat svensk myndighetsstatus till Ifous under uppbyggnaden.

Ifous framstår som ett demokratiproblem med tanke på vilket genomslag de har

Ifous framstår som ett demokratiproblem med tanke på vilket genomslag de har. På hemsidan kan vi läsa att ”Skolhuvudmännen är våra medlemmar, vi bygger våra program utifrån vad de tycker att de behöver mer kunskap om”. Huvudmän kan styra efter egna agendor och skolmyndigheterna följer efter men med små möjligheter för medborgarna att få insyn i vad som verkligen driver besluten. Det är höljt i dunkel hur projekt i grunden väljs och vems intressen dessa speglar, och hur det landar i kontroversiella FoU projekt som till exempel ”Entreprenöriellt lärande” eller ”Inkluderande lärmiljöer”.

Dubbelkommando i svensk skola

Projektet ”Inkluderande lärmiljöer” beskriver också vilka allvarliga problemet som kan uppstå med ”dubbelkommando” i svensk skola. Regeringen har genom ett flertal utredningar identifierat behovet av ökad kunskap om hur pedagoger och skolhuvudmän rent praktiskt kan anpassa villkoren för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf) som autism och ADHD. Det är en utsatt grupp i dagens skola som utgör en orimligt hög andel av elever med skolfrånvaro. Regeringen har beslutat om ett specialpedagogiskt kunskapslyft med detta uttalade syfte.

Forskare från ”Inkluderande lärmiljöer” är genom Skolverket med och utformar kunskapslyftet, men för fram helt andra faktorer som överlägset viktigast, som attityder, värderingar och relationsskapande förmåga. Ju mer inkluderande en lärmiljö är, enligt dem, desto färre barn kommer att ses som funktionsnedsatta. Att diagnostisera och benämna individens funktionsbehov ses därför som en negativ definition.

Djupdyker en i resultaten från projekten i ”Inkluderande lärmiljöer” framträder dock även här att konkreta kunskaper om funktionsnedsättning, tid, klasstorlek och resurser är helt avgörande för lyckad inkludering. Kunskapsbehovet anknyter direkt till regeringens uppmaning. Men Ifous driver sin egen agenda om vad ”inkluderande lärmiljöer” är, som sedan via Skolverket konkurrerar med det uttalade uppdraget – att erbjuda ett kunskapslyft om specialpedagogik i allmänhet och autism och ADHD i synnerhet.