Autism och adhd kan inte disciplineras bort

Utbildningen i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Kalix kommun valde att pausa arbetet med den hårt kritiserade metod för ökad ordning som nyligen implementerats i kommunens skolor. Det är bra. Att man från första början valde att introducera ett nytt arbetssätt som saknar vetenskaplig grund och som så uppenbart riskerar ge allvarliga konsekvenser, särskilt för elever med autism och adhd, belyser dock problemet med kompetensbrist inom området.

Tydlig kompetensbrist i Kalix

Skolan ska vara likvärdig och ge alla elever stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Trots det har elever med autism och adhd lägre måluppfyllelse än snittet. Elevgruppen sticker även ut när det gäller långvarig skolfrånvaro. Orsakerna till detta är flera: en skoldag består av en mängd sinnesintryck och ställer krav på förmågor som eleverna kan ha svårt för. Dessutom är ofta kompetensen om autism och adhd för låg.

Skolan är på många sätt redan utmanande för elever med autism och adhd.

Kompetensbristen visade sig härom veckan oroväckande tydligt hos utbildningsförvaltningen i Kalix kommun. Med hjälp av externa konsulter hade man implementerat en ny metod i några av kommunens skolor, med mottot ”Ta, och vinn, alla konflikter”. I praktiken innebar metoden bland annat att eleverna uppmanades skriva på individuella kontrakt med diverse ordningsregler. I ett barns kontrakt gick exempelvis att läsa att hen inte fått snurra på stolen. Ett kontraktsbrott genererade ett streck som sedan omvandlades till ”ta igen-tid”, eller kvarsittning om man så vill, under raster eller efter lektionstid. I fall där elever inte rättade sig efter skolpersonalens tillsägelser blev de ibland fysiskt avlägsnade från klassrummet och i flera fall tillämpades fasthållning.

Riskerar diskriminerande konsekvenser

De gångna veckorna spreds oron kring metodens effekter, från såväl skolpersonal, elever som vårdnadshavare, långt utanför kommungränsen. I sociala medier cirkulerade vittnesmål om fasthållningar, om elever som dragits ut ur klassrum och som inte längre velat gå till skolan. Särskilt utsatt tycks situationen blivit för elever med autism och adhd, för vilka krav på flexibilitet och impulskontroll ofta är utmanande. Auktoritära metoder med ökad disciplinering kan inte stärka dessa förmågor, tvärtom riskerar sådana arbetssätt göra skolmiljön än mer otrygg. Den metod som nu prövades, och som fler kommuner varit på väg att implementera, riskerar således att få diskriminerande konsekvenser för elever med funktionsnedsättningar.

Det oroväckande synsättet att utmaningar som elever med autism och adhd har kan disciplineras bort hör inte hemma i svensk skola. Auktoritära och icke-evidensbaserade metoder slår inte bara hårt mot elever med funktionsnedsättning, utan det är också svårt att se hur sådana arbetssätt kan vara förenliga med skolans kompensatoriska uppdrag och skollagens bestämmelser om rätt till extra anpassningar och särskilt stöd. Sedan går det förstås inte att bortse från att man med sådana metoder, systematiskt och till synes helt medvetet, låter hotet om våld utgöra det yttersta medlet för att skapa ordning i skolan. Det rimmar naturligtvis mycket illa med skolans värdegrund.

Välj en annan väg

Det är positivt att Kalix kommun lyssnade till de kritiska röster som hördes. Vi hoppas att de andra kommuner som visat intresse för metoden också väljer en annan väg. Vi föreslår att resurser i stället läggs på följande:

• Säkerställ att den enskilda eleven ges rimliga förutsättningar att följa de ordningsregler som sätts upp i skolan samt erbjud vägledning och strategier i dialog med eleven.
• Säkra kompetensen om autism och adhd på alla kommunens skolor. Rektorer och huvudmän ska ha tillräcklig kunskap för att kunna organisera, planera och resursfördela stödet till elever med autism och adhd. Ta hjälp av till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten.
• Satsa på skolmiljöer utformade enligt principen om universell utformning. Att förbättra ljudmiljön och skapa miljöer med färre intryck är bra för alla, men avgörande för att många elever med autism och adhd ska kunna vistas i skolan.

Skolan är på många sätt redan utmanande för elever med autism och adhd. Att då införa metoder som inte utgår ifrån elevernas individuella förutsättningar och den kunskap som finns om funktionsnedsättningar riskerar att utsätta elevgruppen för en orimligt utmanande skolgång.