Academedia: Dagens betygssystem skadar hela skolsektorn

De flesta experter är överens om att det finns stora brister i betygssystemet. Att betyg inte motsvarar samma kunskaper på olika skolor ger elever orättvisa förutsättningar när de söker till högre studier, något som Skolverket nyligen uppmärksammade i en rapport. Det krävs en rejäl åtstramning av betygssystemet.

Glädjebetyg används inte som marknadsföring

Det påstås ibland att glädjebetyg används som marknadsföring för att locka elever. Då underskattar man landets skolhuvudmän och rektorers och lärares integritet. I grundskolan är det kommunala skolor som har störst avvikelser mellan nationella prov och slutbetyg – sätter kommunala skolor medvetet och systematiskt glädjebetyg? Naturligtvis inte.

Flera rapporter har slagit fast att orsaken till att betyg motsvarar olika kunskaper på olika skolor är att lärare i stor utsträckning bedömer elevers kunskaper i relation till andra elevers prestationer på skolan. En elev som får ett A på en skola där elever totalt sett presterar lite sämre hade kanske bara fått ett C på en skola med mer högpresterande klasskamrater.

Vi har länge pekat på bristerna i dagens betygssystem. Vi har även riktat strålkastarljuset mot våra egna skolor för att se vad stora betygsavvikelser kan bero på där de förekommer. Vi har som en del i detta låtit ett externt analysföretag granska hur skolorna arbetar med betygssättning. Slutsatserna är flera, vilket visar hur komplex frågan är.

Den externa granskningen fann inga samband mellan ekonomisk lönsamhet och höga betygsavvikelser.

Stora betygsavvikelser är till exempel vanligare på skolor där många elever kämpar för att klara ett godkänt betyg. Den skarpa F-gränsen har länge varit omdebatterad eftersom cirka 17 000 elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet varje år.

Rätta nationella prov externt

Vi har också sett att synen på de nationella provens användbarhet varierar mellan olika skolor och att stora avvikelser är vanligare på gymnasieskolans yrkesprogram. Den externa granskningen fann inga samband mellan ekonomisk lönsamhet och höga betygsavvikelser.

Vi har vidtagit kraftfulla åtgärder på betygsområdet de senaste åren, med tydligare riktlinjer och mer stöd till skolor. Vi ser nu goda effekter av det i form av att stora avvikelser är alltmer sällsynta och på totalen ger våra skolor varken snålare eller mer generösa betyg än genomsnittet.

Men enskilda skolhuvudmäns åtgärder kommer inte åt grundproblemet. Vi föreslår därför att:

• De nationella proven rättas externt och blir ett striktare riktmärke för skolors betygssättning. Det behöver tydliggöras hur mycket en skolas betygsresultat som helhet får avvika från de nationella proven.
• Skolinspektionen ges nya verktyg för att ingripa mot skolor som misstänks ha en alltför generös betygssättning. I dag kontrollerar myndigheten bara hur skolor jobbar med betyg och bedömning – det finns ingenting i skollagen om hur stora avvikelser som är tillåtna.
• De nationella proven på yrkesprogrammen görs om helt – särskilt i matematik. Många lärare vittnar om att de teoretiska proven saknar relevans för elevernas praktiska utbildningar och att yrkeseleverna visar sina matematiska färdigheter på andra sätt.
• Alla som läser teoretiska program på gymnasiet får skriva högskoleprovet under sin sista termin. Resultatet blir ett sätt att verifiera betygen och en kompletterande urvalsgrund till högre studier.

Betygssystemet skadar tilltron till skolan

Ingen är vinnare i dagens betygssystem. Varken den som orättvist sållas bort i högskoleantagningen eller den som kommer in på drömutbildningen och upptäcker att kunskaperna inte räcker till. Det skadar också tilltron till hela skolsektorn och lärares myndighetsutövning.

Sveriges elever måste kunna lita på sina betyg.