Valero: "Medel från EU-budgeten ska inte tilldelas militära ändamål"

DEBATT. EU stöttar försvarsindustrin på bekostnad av satsningar på mänsklig säkerhet. Det är fel väg att gå och riskerar en ökad export av svenska och europeiska vapen till krigen i Mellanöstern, skriver europaparlamentarikern Bodil Valero (MP) inför sitt deltagande i Folk och Försvar i helgen. 

Av: Bodil Valero (MP) 
försvarspolitisk talesperson för gröna partigruppen i EU-parlamentet
 
Sveriges försvar och det europeiska försvarssamarbetet är några av frågorna som debatteras på Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. De senaste åren har allt fler röster höjts för ett kraftigt utökat militärt försvar. I Sverige har regeringen skjutit till pengar till försvaret upprepade gånger under mandatperioden. EU är inte sämre och har i sin tur skapat nya subventioner till vapenindustrin i form av en försvarsfond som enligt förslaget ger 13 miljarder euro till den europeiska försvarsindustrin mellan 2021-2027. Pengar som kommer att tas från andra delar av budgeten eftersom Storbritanniens utträde ur unionen lämnar ett stort ekonomiskt hål att täcka.

Stora subventioner stöttar försvarsindustrin

Försvarsindustrisamarbetet och försvarsfonden är del i en önskan från många i EU, inte minst i EU-parlamentet, att ta nästa steg och utveckla en verklig fullskalig försvarsunion med en gemensam armé. I dagsläget kan inte EU-medel användas för att finansiera militära insatser, endast civila. Däremot kan EU finansiera forskning och utveckling och det är den väg man valt genom att via stora subventioner stötta försvarsindustrin. Vi i gröna partigruppen i EU-parlamentet motsätter oss att medel från EU-budgeten tilldelas militära ändamål, i synnerhet i en tid där vi har stora utmaningar och flera komplexa hot i form av klimatförändringar, cyberhot och desinformationskampanjer som inte löses med mer militära medel.

Överkapacitet av vapen

Problemet hos den europeiska vapenindustrin är inte brist på pengar, utan överkapacitet och dubbleringar av vapen och vapensystem. EU-länderna producerar mycket fler vapen än de kan använda och genom att exportera överskottet håller man igång försvarsindustrin. Eftersom det inte finns tillräckligt med fredliga länder att sälja av överskottet till så är risken överhängande att vapen som exporteras slutligen hamnar i fel händer. Ökade anslag till vapenindustrin riskerar leda till en ökad export av svenska och europeiska vapen till krigen i Mellanöstern, såsom i Jemen, vilket inte är annat än skamligt.

Minska överkapaciteten genom samarbete 

När det gäller försvarsindustrisamarbetet är det inte något vi i Miljöpartiet motsätter oss. Tvärtom kan ett samarbete leda till minskad överkapacitet på konkurrerande vapensystem i EU. Kommissionen har beräknat att EU-länderna genom att samarbeta i produktion och utveckling gemensamt kan spara 25-100 miljarder euro per år. Miljöpartiet tror att ett fördjupat samarbete mellan medlemsländer är rätt väg att gå. Istället för att ge 13 miljarder euro i direkt stöd till försvarsindustrin vill vi se bättre samarbeten mellan medlemsländerna som bör inriktas på att gemensamt utveckla det vi behöver för vår egen försvarsförmåga, minska dubbleringar, fragmentering inom industrin och korruption. Genom denna typ av samarbete kommer EU-länderna också minska sin överkapacitet och behovet av export.

Den mänskliga säkerheten blir lidande

För Sveriges del behöver vi också se det här i ett större sammanhang. Det handlar om hur vi vill att vårt framtida försvar ska se ut och om var vi sätter ner foten när det gäller EU:s långtidsbudget. Försvarsfonden kommer att ta 13 miljarder av EU-medborgarnas skattepengar men utan att reformera något, på bekostnad av satsningar på mänsklig säkerhet såsom klimatet, skydd av mänskliga rättigheter eller civilt försvarsarbete.

Forrige artikel Hökmark: Hökmark: "Europas säkerhet är Sveriges säkerhet" Næste artikel Grön ungdom: Ge den mest akuta säkerhetsfrågan mer utrymme Grön ungdom: Ge den mest akuta säkerhetsfrågan mer utrymme