Debatt

Ta vara på frivilligheten i bygget av totalförsvaret

Viljan att bidra är stark hos både gruppen och individen. Plikt och frivillighet ska inte ställas mot varandra utan ses som lika viktiga delar i ett robust totalförsvar, skriver riksbilkårchef Ida Texell.

För att skapa försvarsvilja i ett föränderligt risklandskap behöver beslutsfattare, utöver tydliga prioriteringar, uppmuntra självstyrning och stärka den inre motivationskraften hos vår befolkning, skriver Ida Texell. 
För att skapa försvarsvilja i ett föränderligt risklandskap behöver beslutsfattare, utöver tydliga prioriteringar, uppmuntra självstyrning och stärka den inre motivationskraften hos vår befolkning, skriver Ida Texell. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ida Texell
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Det ryska anfallskriget har utmanat vår rättsordning och den europeiska säkerhetsdiskursen. I det läge vi befinner oss i behöver vi se frivillighet som en absolut och betrodd resurs. Av kriget som pågår i Ukraina kan vi se betydelsen av frivilliga och civilsamhället. Något Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, lyft i flertalet skrivelser.

Under kommande år är vi många som ska bidra i skyddet av Sverige och det behöver uttryckas i mål och prioriteringar. Hur ska detta kommuniceras och förankras och vad är det egentligen som lägger grunden för en stark försvarsvilja?

Hälften vill engagera sig mer

När Bilkåren genomförde en medlemsundersökning våren 2022 visade det sig att hälften av våra medlemmar vill engagera sig i större utsträckning än vad man gjorde nu.

En av de största drivkrafterna som uttrycktes var samhällsengagemang och ”stark vilja att bidra till samhället”. Detta är något alla beslutsfattare behöver ta på allvar och förstå. Vi behöver betrakta frivilliga som en betrodd resurs.

För att skapa försvarsvilja i ett föränderligt risklandskap behöver beslutsfattare, utöver tydliga prioriteringar, uppmuntra självstyrning och stärka den inre motivationskraften hos vår befolkning.

Inom de frivilliga försvarsorganisationerna finns en stor kunskapsmassa om hur detta genomförs rent praktiskt och en omfattande erfarenhet om hur människor engageras och involveras.

Inre motivation är bland annat det som får mig att engagera mig ideellt och frivilligt. Jag engagerar mig för jag tror att det vi gör spelar roll för skyddet av demokratin och för att jag har en klar uppfattning om vad vi behöver göra för att skapa ett säkrare och tryggare Sverige.

Så kan motståndskraften stärkas

Jag ser tre områden som behöver förtydligas inom ramen för vårt totalförsvar. Detta för att värna frivilligheten, främja en utökad nationell förmåga och stärka vår motståndskraft.

1. Frivilliga som betrodd resurs

Det finns en stor underutnyttjad kapacitet genom frivilligheten. Vi behöver klarlägga att resursen finns och att den är gripbar. Vi behöver räkna med och utgå från att frivilliga kommer att bidra. Forskning har om och om visat på ett stort ideellt engagemang hos vår befolkning. Att viljan att bidra är stark hos både gruppen och individen. Detta måste tas tillvara på.

Medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer är dedikerade sin uppgift i totalförsvaret. De utbildas och övas för sin uppgift i totalförsvaret. De har dessutom själva valt det. Det bidrar till viktig folkförankring och ett bevis på Sveriges motståndskraft.

Plikt och frivillighet ska inte ställas mot varandra – det ska ses som lika viktiga beståndsdelar i ett robust totalförsvar.

Kommuner och regioner har en avgörande uppgift inom totalförsvaret och i relation till dessa uppdrag kommer frivilliga och civilsamhälle behöva dockas på. Det är hög tid att integrera frivilliga och civilsamhället i den lokala- och regionala totalförsvarsplaneringen.

2. Säkra ungas inflytande

För ett starkt totalförsvar är det angeläget att tidigt involvera unga i beslutsprocesser och samtal om skyddsvärden. Dels för att begripliggöra hur försvaret av våra värderingar hör ihop med demokrati och mänskliga rättigheter. Dels för att stärka känslan av egenmakt i stunder där deras liv eller samhällets värden är under hot.

En undersökning av MSB från maj 2022 visar hur samtal med unga bidrar till högre beredskap. Bland de som pratat med familjen om krisberedskap var känslan av att vara förberedd större än hos de som inte haft samtalen. Att involvera unga och stärka deras inflytande i samtal som rör totalförsvaret kan därmed vara avgörande för att tillgodose så väl det egna som samhällets behov.

3. Breddad säkerhetsanalys

Vi gör oss en otjänst om vi inte tittar emot framtiden och breddar säkerhetsanalysen och involverar aspekter av att bygga fred mellan människor, samt stärka det demokratiska kapital som finns i befolkningen på ett sätt som stärker ägarskap över sina liv och samhällsutvecklingen.

Tilliten till våra demokratiska institutioner och samhällskontraktet måste ses som en viktig faktor i vår säkerhetsanalys.

Ett stärkt totalförsvar under de kommande åren kommer att kräva fortsatt handlingskraft.

Du och jag har en avgörande roll men framför allt behöver alla parter i samhället kroka arm i arbetet med att bygga ett starkt och robust totalförsvar, tillsammans.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024