Svidande kritik mot utformningen av statsbidrag till civilsamhällets säkerhet

Statens stöd till civilsamhällets säkerhetshöjande arbete når inte dem som behöver pengarna bäst. De flesta organisationerna känner inte ens till bidragen, skriver Statskontoret i en utvärdering.

Antisemitiska hot är vanligt förekommande. Som här när en väska kastades mot synagogan i Malmö 2021. (Arkivbild) 
Antisemitiska hot är vanligt förekommande. Som här när en väska kastades mot synagogan i Malmö 2021. (Arkivbild) Foto: Johan Nilsson/TT
Anders Gustafsson

Myndighetens utredare Kajsa Holmberg sammanfattar:

– Om de som behöver bidraget inte känner till att det finns, så spelar det ingen roll hur väl Kammarkollegiet handlägger ansökningarna och fördelar pengarna. Och om Kammarkollegiet inte handlägger ansökningarna på ett objektivt sätt och fördelar pengarna utifrån behov, så spelar det ingen roll om alla organisationer som behöver bidraget söker det. För då hamnar pengarna inte där de behövs mest, säger hon till Altinget.

Bidragets ram är i dag på 44 miljoner kronor. Statskontorets utvärdering rör hur själva bidragsmodellen är utformad. Myndigheten menar att den i nuläget ”fungerar sämst för de organisationer som är särskilt utsatta för hot, våld eller trakasserier”.

Altinget logoSäkerhet
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget säkerhet får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här.
0:000:00