SD: Sverige måste förebygga kärnkraftshaverier i närområdet

DEBATT. Konsekvenserna av en kärnkraftsolycka är enorma och Sverige har inte råd att vara passiva inför ett möjligt reaktorhaveri i Östersjön. Regeringen måste nu ta kärnkraftsriskerna på större allvar, skriver Björn Söder (SD).

Björn Söder (SD)
Riksdagsledamot och säkerhetspolitisk talesperson

Behovet av att upptäcka och förebygga risker och hot i tid är något som tyvärr under allt för lång tid nedprioriterats av svenska regeringar. Hot och risker uppmärksammas ofta, men det är nästan bara när de blir akuta som de tar plats i den politiska debatten.

Risken för pandemier var bekant, men ingen fråga på den politiska dagordningen innan covid-19 spreds i Kina och i världen. Liknande fenomen är tyvärr vanligt gällande andra risker och hot som kan få stora konsekvenser för Sverige.

Ett sådant hot som finns i Sveriges närområde är risken för olika kärntekniska haverier, där det mest kända är Tjernobylkatastrofen 1986.

Flytande kärnkraftverk

Sverigedemokraterna ser positivt på kärnkraft som uppnår de höga säkerhetskrav som finns i västvärlden.

Detta är inte fallet med stora delar av den kärnteknik som finns i Ryssland. Risken för reaktorhaverier har därför tyvärr inte minskat utan snarare ökat i Sveriges grannskap i och med Rysslands satsningar på kärnkraft och annan kärnteknisk verksamhet. Dessa satsningar består bland annat i nybyggnation av kärnkraftverk i Belarus och satsningar på reaktorer till havs.

Satsningarna på reaktorer till havs är oroande eftersom dessa färdas längst Sveriges kust i Östersjön. Ryssland bygger nya flytande kärnkraftverk i Sankt Petersburg-området och dessa transporteras ut genom Östersjön på sin väg till Arktis.

Sverige förblir passivt

Sveriges grannländer har protesterat mot Rysslands verksamhet, framför allt Litauen som protesterat mot byggnationen av kärnkraftverket i Belarus av det ryska företaget Rosatom och Norge som protesterat mot transporten av flytande kärnkraftverk. Tyvärr har det från svensk sida varit relativt tyst och riskerna har varken diskuteras eller uppmärksammas i högre grad.

Tack vare de norska protesterna mot att transportera flytande kärnkraftverk genom Östersjön och utmed norska kusten har Ryssland beslutat att ladda reaktorerna först i Murmansk och de utgör därmed en mycket mindre fara under transporten. Detta är inte fallet med de ryska atomdrivna fartyg som stundom gästar Östersjön.

"Utgör en större fara"

Dessa fartyg som många gånger är byggda på sovjettiden utgör en större fara för närområdet. De ryska reaktordrivna fartygen har haft flera haverier och bland annat sjönk en reaktordriven ubåt utanför Norge 1989, 2000 sjönk den reaktordrivna ubåten Kursk i Barents hav och 2011 brann det i en reaktordriven ubåt i Murmansk.

Trasigt kärnkraftverk passerar

I slutet av december kommer Ryssland att segla in med det reaktordrivna lastfartyget Sevmorput i Östersjön, efter att det skadats på väg till Antarktis. Fartyget är byggt 1986 och redan i slutet på 1980-talet förbjöds det anlöpa vissa hamnar med anledning av oro för säkerheten.

Det är på tiden att den svenska regeringen, på samma sätt som Litauen och Norge gjort, tar kärnkraftsriskerna i Sveriges närområde på större allvar och markerar mot att bland annat reaktordrivna fartyg med tveksam säkerhet till havs uppträder i Sveriges närområde.

Konsekvenserna av en olycka är katastrofala och Sverige har inte råd att vara passiva inför ett möjligt reaktorhaveri i Östersjön.

Forrige artikel M-ledamöter: Lagändring kan hjälpa räddningstjänst att rekrytera M-ledamöter: Lagändring kan hjälpa räddningstjänst att rekrytera Næste artikel "Andra risker upphör inte för att corona är mest akut"