Reumatikerförbundet: Klimatvård för sjuka är ingen sol och bad-semester

Biologiska läkemedel började användas för över tjugo år sedan och blev en räddning för många människor med reumatisk sjukdom. Tack vare dessa läkemedel blev en stor andel patienter friskare, kunde börja arbeta och leva ett vanligt liv.

Få regioner beviljar klimatvård

Men en tredjedel av alla med reumatisk sjukdom blir inte hjälpta av biologiska läkemedel. En del av dem har så stora besvär att det påverkar arbetsförmågan och därför också möjligheten att jobba, bidra i samhället och ha ett fungerande vardagsliv. Trots detta är tillgången till biologiska läkemedel ett av de argument som ofta framförs när regioner ska förklara varför de säger nej till rehabilitering i varmt klimat, så kallad klimatvård. Att vårdinsatsen anses för kostnadskrävande är ett annat viktigt skäl.

I dag är det ytterst få regioner som beviljar klimatvård. Västra Götalandsregionen var fram tills nyligen en av de få som kunde bevilja klimatvård, men förra året stängdes dörren även där. Trots att klimatvård bara är för en liten grupp patienter som först har försökt få till träning och livsstilsförändringar i Sverige, utan tillräckligt bra resultat. Den som remitteras till klimatvård genomgår en aktiv och evidensbaserad behandling. Den är individuellt utformad av ett team bestående av flera yrkesgrupper – det är alltså mycket långt ifrån en avkopplande sol och bad-semester.

Den som remitteras till klimatvård genomgår en aktiv och evidensbaserad behandling.

En observationsstudie från 2021, delfinansierad av Reumatikerförbundet, visar att klimatvård har gynnsamma och långvariga effekter för personer med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. I studien deltog 149 personer, varav 74 procent kvinnor, med inflammatorisk artrit (reumatoid artrit, psoriasisartrit, spondylartrit och juvenil idiopatisk artrit).

Ökade vårdkostnader och förlorade skatteintäkter

Deltagarna genomförde fyra veckors rehabilitering i medelhavsklimat och uppföljning gjordes efter tre månader respektive ett år efteråt. Vid båda tillfällena visade resultatet att personerna hade mindre fettmassa, ökad styrka, bättre fysisk funktion (exempelvis lättare att klä på sig, ställa sig upp, tvätta sig) och bättre syreupptagningsförmåga/ bättre hjärt-lungfunktion. Under 2024 ska en forskargrupp i Göteborg förhoppningsvis påbörja en ny studie om klimatvård, som kan ge nya rön.

Reumatikerförbundets förhoppning är att Vårdansvarskommittén ska komma fram till samma slutsats som vi har gjort; att rehabilitering är ett av de områden som behöver någon form av statlig samordning. I väntan på att Vårdansvarskommittén presenterar sina förslag anser vi att regionerna fortsättningsvis ska prioritera klimatvård för den lilla grupp patienter som det handlar om. Beprövad erfarenhet visar att den har effekt.

Utredning och bedömning av remisser skulle kunna göras på nationell nivå, vilket görs i Norge. Sjukvårdssystemen mellan länderna skiljer sig visserligen åt, men vi har båda patientgrupper som inte klarar behandlingsmålen med konventionell behandling.
Visst kostar det att skicka en liten grupp personer utomlands för vård. Men uteblivet arbete, ökade vårdkostnader, sjukskrivningar och förlorade skatteintäkter är också kostsamt för samhället. Både individen och samhället tjänar på att den enskilde kan arbeta, betala skatt och må bra.