Marinchefen om bristerna i Sveriges försvarsförmåga till sjöss

Näringslivs- och myndighetsrepresentanter påpekade återkommande vikten av att säkerställa fria handelsflöden under Folk och försvar-konferensen i Sälen.

Och då lyftes särskilt vikten av att säkerställa transporterna till sjöss. Detta bland annat mot bakgrund av att så stor del av exempelvis exporten från Sverige, omkring 90 procent, sker den vägen.

Men samtidigt menade branschorganisationen Svensk Sjöfarts chef att Sverige är ”synnerligen dåligt rustat” för att säkra haven.

Det är också en bild som den ytterst ansvariga myndighetsrepresentanten, försvarets marinchef Ewa Skoog Haslum, delar.

Det är ju när man börjar öppna på de där luckorna som man ser att det är rätt mycket hål faktiskt i osten.

– Till och med vi som är lite insatta, alltså till och med jag, som ändå jobbar i den maritima domänen, vet ju inte alls egentligen hur allt hänger ihop och hur det står till, säger Skoog Haslum till Altinget och fortsätter:

– Det är ju när man börjar öppna på de där luckorna som man ser att det är rätt mycket hål faktiskt i osten.

Vill se tydliggjord ansvarsfördelning

Hon efterfrågar därför både förstärkta tillskott till det egna området, men vill också se ett tydliggörande av ansvarsfördelning, för att undvika ”organisatoriska mellanrum” där inblandade parter skyller på varandra.

Antingen genom en strategi eller tydliggörande regelverk, mellan de parter som nyttjar haven.

Samtidigt, är inte alla partners och allierade ömsesidigt beroende av varandra genom exempelvis handeln. Är ni inte starka tillsammans?

– Absolut. Vi hjälps ju åt att ha närvaro till sjöss.

Det räcker dock inte. Hon tar exemplet med det skydd som sker i Adenviken, för att skapa säkra transportleder in i Suezkanalen.

– Där säger man, ”här kan ni åka, här ser vi till att skydda er”. Men det är enormt resurskrävande att göra det. Och där i Adenviken, där hade man ju faktiskt en ganska lågkvalitativ, rent tekniskt sett, motståndare, säger Skoog Haslum och fortsätter:

– Ser vi till en motståndare som kanske har långräckviddiga vapen och sensorer, så är det ju ett helt annat skydd. Och de resurserna finns inte.

Vill inte ta från de andra

Marinens har hittills fått stå tillbaka när upprustningssatsningarna fördelats. Andelen av försvarsbudgeten är lägre än armén och flygvapnet, där den tidigare får 13 procent och de senare får närmre 30 procent vardera.

Med tanke på beredskapsaspekten och leverantörskedjeargumenten, skulle du kunna vinna mer i förhandlingen på att hänvisa till efterfrågan från näringslivet?

Jag försöker att spotta på den här stenen, och jag vet ju också att det var ju mina företrädare och deras företrädare gjort också.

– Jag försöker att spotta på den här stenen, och jag vet ju också att det var ju mina företrädare och deras företrädare gjort också. Men det stöter på patrull någonstans. Och om det är i politiken eller om det är tjänstemän, det kan inte jag riktigt svara på, säger Skoog Haslum och fortsätter:

– Men jag är inte ute efter att ta från de andra. För vi tre är så extremt beroende av att alla tre funkar, säger marinchefen, som likt andra parter i den samhällsekonomiska debatten lyfter att det kan vara aktuellt att ”öppna plånboken”.

Hur ska robusthet byggas upp?

Samtidigt går robusthet och beredskap att bygga på flera olika sätt. Inte bara militärt utan också via exempelvis utökat ömsesidigt beroende.

Hur ser du på balansgången här?

Det absolut bästa är om vi kan vara närvarande ut ett sjöss. För då är det konfliktavhållande. Då slipper vi ha något jävla krig.

– Absolut, och jag säger inte det att det här ska vara en militär lösning. Men jag är marinchef och jag ser att vi inte lyckas lösa vår uppgift och vara närvarande till sjöss, säger Skoog Haslum till Altinget och fortsätter:

– Det absolut bästa är om vi kan vara närvarande ute till sjöss. För då är det konfliktavhållande. Då slipper vi ha något jävla krig. Så resonerar jag. Jag tycker att det är ändå är en billig livförsäkring för att slippa ha Ukrainas umbäranden på svenskt territorium.

Sjöfarten missas ofta i Sverige

Marinchefen har inte bara insikt i försvarsdelarna, utan sitter samtidigt med god insyn i sjöfartsnäringen i stort. Dels som ledamot i intresseföreningen Marint forum, dels som styrelseledamot vid Sjöfartsverket.

Och där ser hon att sjöfartsnäringen, genom både styrmedel och resursförstärkning för att ställa om transportsektorn på EU-nivå och svensk nivå, kan få en stärkt roll framöver.

Vi ser lastbilar. Och vi ser tåg. Och så glömmer vi bort att det finns fartyg

Men det finns samtidigt ett visst motstånd på nationell nivå.

– Vi ser lastbilar. Och vi ser tåg. Och så glömmer vi bort att det finns fartyg. Så jag tror att vi får vara rätt många som spottar på den stenen. För att det är miljömässigt så mycket bättre att transportera till havs. Det är det.

Hon pekar även på att all omläggning av bränslen som kommer via exempelvis EU-nivå, gäller även sjöfarten. Men trycker på att rätt förutsättningar behöver komma till.

– Vi skulle kunna gynna svensk sjöfart mer. Vi skulle kunna gynna sjöfarten att bli svenskflaggade.