I delbetänkandet ingår ett förslag på en grundlagsändring av en paragraf i regeringsformen som reglerar vid vilka tillfällen mötes- och demonstrationsfriheten får begränsas. Enligt förslaget skulle riksdagen få möjlighet att i vanlig lag besluta om lagstiftning som begränsar föreningsfriheten, något som inte har varit möjligt tidigare.

Remissinstansernas hållning till förslaget spretar. En aktör som är odelat positiv till förslaget är Säkerhetspolisen som anser att det finns ett stort behov av grundlagsändringen och kallar det ”ett viktigt och nödvändigt steg för att få till en lagstiftning som stärker Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa terrorism”.

Mothugg från advokathåll

Advokatsamfundet är av helt annan uppfattning. Befintlig lagstiftning ger redan möjlighet att vidta åtgärder mot personer som ägnar sig åt terroristverksamhet. Dessutom är det en grundläggande brist att utredningen inte har bedömt vilken effekt förändringen av grundlagen faktiskt skulle ge.

”Särskilt i ljuset av att det är just möjligheten att förhindra allvarlig brottslighet som är ett av de två huvudskäl som kommittén anfört för att inskränka föreningsfriheten.” skriver Advokatsamfundet och påpekar att ändringar av grundlagen är något som ska ske ”eftertänksamt och efter ytterst nogsamma analyser och överväganden”.

Däremot ger såväl Justitieombudsmannen som Justitiekanslern tummen upp för förslaget.

Amnesty vill ha djupare riskanalys

Amnesty International tillhör skeptikerna och efterlyser en mer ingående analys av riskerna med grundlagsändringarna. Vad innebär att ”understödja” terrorism, frågar sig Amnesty betonar i sitt yttrande vikten av att ”humanitära organisationers verksamhet inte får riskera att kriminaliseras, och att den föreslagna grundlagsändringen inte har en negativ inverkan på respekten för den internationella humanitära rätten och skyddet av sjukvård.”

Även Centrum för rättvisa hör till kritikerna. Organisationens ingång är att beakta hur lagförslaget påverkar enskildas fri- och rättigheter.

– För oss har frågan varit om det behövs en grundlagsändring eller inte. Antingen tänjer förslaget på grundlagen, eller så måste man skapa fler undantagsmöjligheter i grundlagen. Vi tror att det är farligt att tumma på grundlagen – hellre då skapa fler undantagsmöjligheter, säger Fredrik Bergman, chef för stiftelsen Centrum för rättvisa, till Altinget.

V reserverar sig

Grundlagskommittén är en parlamentarisk beredning. Delbetänkandet har en bred majoritet bakom sig, med undantag för en reservation från Vänsterpartiets Mia Sydow Mölleby.

Sydow Möllebys påpekade i sin reservation att det redan är straffbart att utföra terrorhandlingar, och att skälen mot att begränsa föreningsfriheten väger tyngre än skälen för att ändra i grundlagen.