I veckan samlas justitieutskottet för första gången efter sommaren. Då ska regeringens förslag om en ny lag som ger en granskningsmyndighet möjlighet att granska utländska investeringar i svenska företag och även, vid behov, förbjuda dem.

Möjligheten att stoppa investeringar som är en risk för Sveriges säkerhet har efterlysts länge från olika håll. Lagen är också mycket välkommen, betonar Ulrika Liljeberg, Centerpartiets rättspolitiska talesperson. Men Centern anser att även medieföretag ska omfattas av lagen.

– Om man ser vad det är som propositionen tar sikte på, skyddsvärd verksamhet som kan användas för att inverka skadligt på säkerheten och den allmänna ordningen, då är frågan om medierna intressant, säger Ulrika Liljeberg och fortsätter:

– Det visar inte minst att många medieföretag vill ingå i det här, man är del i de allmänna säkerhetsfrågorna. Det är konstigt att medier inte är med. MSB, Totalförsvarets forskningsinstitut, TV4 är ju några remissinstanser som tycker att medierna borde vara det.

”För berättigande och optimal samhällshällsfunktion ska medier åtnjuta stor frihet där etableringsfrihet är mycket viktig. Det hindrar dock inte granskning av utländska direktinvesteringar i medier”, skriver TV4 i sitt remissyttrande till justitedepartementet.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) är av samma uppfattning och skriver i sitt yttrande:

”FOI har t.ex. studerat hur ryska statsstyrda mediekoncerner använts i de baltiska länderna för riktad information och propaganda till rysktalande invånare, i syfte att så split i befolkningen och på andra sätt gynna ryska intressen. Företagsförvärv inom den svenska medievärlden i liknande syften skulle kunna få en utomordentligt stor och negativ betydelse för svensk nationell säkerhet.”

Strider mot grundlagen?

Utredaren Sten Heckscher förordar inte att medier ska omfattas, men lägger ändå fram ett sådant alternativt förslag i sin utredning. Enligt regeringens bedömning skulle det strida mot grundlagen att inkludera granskning av utländska investeringar i medieföretag.

– Det är en relevant invändning, men tittar man på yttrandegrundlagen ocH tryckfrihetsförordningen så finns det möjligheter att göra undantag för andra än svenska medborgare och svenska juridiska personer. Jag gör den bedömningen att möjligheten till undantag finns, säger Ulrika Liljeberg.

Arvegods från S-regeringen

Den 13 september ska det vara dags för debatt och omröstning i riksdagens kammare. Att en såpass omdiskuterad fråga endast har gett upphov till en enda följdmotion, den från Centerna, beror sannolikt på att det är en produkt av två justitieministrar, tror Ulrika Liljeberg. 

– Det är väl ett utslag av att vi är kvar i att hantera förra regeringens utredningar och propositioner, säger hon.

Morgan Johansson (S) tillsatte utredningen år 2019 och före sommaren lämnade efterträdaren Gunnar Strömmer (M) över propositionen till riksdagen.