"Viktigt att domstolar och enskilda domare förekommer i debatten"

Historiskt har domstolarna och även enskilda domare i allt väsentligt kommunicerat genom vad som skrivs i den enskilda domen. Det har varit ovanligt med ytterligare kommentarer till allmänheten.

I det övergripande syftet att utveckla domstolarnas kommunikation med medborgarna tillsatte regeringen 2007 Förtroendeutredningen. Förtroendeutredningen gav bland annat förslag till hur domstolarna och domarna kunde bli mer tillgängliga för att förklara domstolens avgöranden i enskilda fall och domstolarnas roll mer generellt. Förtroendeutredningen lämnade sina förslag i december 2008 (SOU 2008:106).

Tillgängliga domstolar

I linje med Förtroendeutredningens förslag inrättade Domstolsverket 2010 en presstjänst, i dess nuvarande form, och domstolarna antog samma år en gemensam mediestrategi.

Genom mediestrategin åtog sig domstolarna att vara tillgängliga för att svara på frågor, möta journalister med öppenhet, ta hänsyn till mediernas behov och ta enskilda initiativ till att bemöta felaktigheter eller reda ut missförstånd i rapporteringen. Mediestrategin uppdaterades 2018 och omfattar numera också domstolarnas närvaro via myndighetskonton på sociala medier.

Den breda allmänheten

Nyttan för Sveriges domstolar i stort förväntas bli ökat förtroende.

Fredrik Bohlin och Marie Gerrevall
Sveriges domstolars mediegrupp

Presstjänsten är en ingång för journalister och bevakar medierapporteringen om domstolarna. Presstjänsten arrangerar dessutom medieutbildningar och workshops för anställda inom domstolarna och ger råd och stöd till domstolarna om mediehanteringen inför uppmärksammade mål.

Domstolarna har en central roll i det öppna och demokratiska samhället. Det ingår därför bland våra kärnuppgifter att se till att allmänheten nås av korrekt information om vad som händer i domstolarna.

Kommunikation med och via olika medier är en effektiv väg att nå den breda allmänheten med denna information. Under det senaste decenniet har domstolarna fått en djupare förståelse för detta och har upprättat en organisation för ändamålet.

Sveriges domstolars mediegrupp

Mediegruppen bildades 2005 på initiativ av enskilda domare. Gruppens syfte och mål är att svara på mer allmänna frågor som rör juridik och domstolsfrågor.

Mediegruppen består av domare som särskilt åtagit sig att vara tillgängliga för kontakter med journalister. Domarna i mediegruppen uttalar sig inte för Sveriges domstolar eller för enskilda domstolar utan i egenskap av domare.

Missvisande rapportering 

Initiativtagarna bildade mediegruppen för att de upplevde att allmänhetens förtroende för domstolarna stadigt sjönk och de menade att mediernas mindre initierade rapportering om rättegångar delvis var en orsak till detta.

Problemet ansågs ligga i att domare – till skillnad från exempelvis advokater och åklagare – sällan ställde upp för att svara på journalisters frågor, med följd att rapporteringen ofta blev missvisande.

Korrekt information

Allmänheten får i huvudsak sin bild av domstolarna via medier och därför påverkar kommunikationen med journalister både hur domstolarna uppfattas och hur förtroendet för domstolarna ser ut.

Pressmeddelanden i samband med medialt uppmärksammade mål är ett effektivt sätt att lämna korrekt information till medierna och allmänheten om hur domstolen dömt och varför det gick som det gick.

Ökat förtroende

Pressmeddelanden med kontaktinformation och gärna citat från den domare som dömt i målet innebär också en fördel för domstolarna genom att domstolens kansli avlastas från att journalister och andra hör av sig med frågor som besvaras genom pressmeddelandet.

För journalisterna medför pressmeddelanden nytta genom att korrekt information ges snabbt och likvärdigt till alla. Nyttan för Sveriges domstolar i stort förväntas bli ökat förtroende.

När mediegruppen bildades 2005 förekom det i stort sett inte några pressmeddelanden från domstolarna. Efter det att presstjänsten hade inrättats 2010 ökade dock antalet pressmeddelanden i snabb takt. 2018 hade de ökat till cirka 500 stycken. Samma år förekom Sveriges domstolar i medierna i drygt 278 000 artiklar eller nyheter.

Journalisternas önskemål 

Enligt journalistenkäter som presstjänsten låtit göra 2012, 2015 och 2018 är journalisterna överlag mycket nöjda med den service som domstolarna numera erbjuder dem. Framför allt efterfrågar journalisterna hög tillgänglighet och snabbhet, både när det gäller handlingar och tillgång till personer som kan svara på frågor.

Journalisterna efterfrågar fler pressmeddelanden, förutsatt att de är begripliga, tydliga och pedagogiska. Slutligen pekar journalisterna på att domstolarna sinsemellan kan bli bättre på att ge ett likartat bemötande och service samt lyfter fram de domstolar som har ett aktivt förhållningssätt i sin kommunikation som föredömen.

Domstolar och domare i sociala medier 

Debattklimatet i sociala medier kan stundtals vara både hårt och osakligt. Det går naturligtvis att mot den bakgrunden fråga sig om det är önskvärt att domstolarna och enskilda domare ger sig in dessa debatter.

Sveriges domstolars mediegrupp arrangerade under hösten 2019 vid sitt årsmöte en paneldebatt på temat om domstolarna i media. I panelen ingick Anne Ramberg, före detta generalsekreterare för Sveriges advokatsamfund, Mårten Schultz, juridikprofessor vid Stockholms universitet och Gudrun Antemar, lagman vid Stockholms tingsrätt.

Redovisar fakta

En gemensam slutsats som kunde dras av debatten var att ja, det är viktigt att domstolar och även enskilda domare förekommer i debatten även i sociala medier för att i första hand förklara hur det svenska rättssystemet fungerar.

Domstolen kan vara den som på ett tydligt och sakligt sätt redovisar fakta om avgöranden och om rättssystemet. Fakta måste vara en naturlig utgångspunkt för debatten. Den enskilde domaren bör dock komma ihåg att det knappast går att skilja på den privata rollen och rollen som domare.

Fungerande rättsstat

Sammantaget är det vår erfarenhet att det bara är positivt om domstolarna, och även enskilda domare, förekommer i medierna i syfte att ge korrekt information och ge journalister snabb och sammanfattande information.

Att domstolen har en planerad, professionell och aktiv mediekommunikation är särskilt viktigt i medialt uppmärksammade mål. Sociala medier fyller också en viktig funktion för domstolarna, framför allt som en kanal för att i samband med debatter i olika domstolsrelaterade frågor förklara hur det svenska rättssystemet fungerar.

För domstolarnas del innebär närvaron i medierna dessutom att förtroendet för domstolarna ökar generellt. Och att allmänheten har ett högt förtroende för domstolarna är nödvändigt i en välfungerande demokratisk rättsstat.