Debatt

Utredare: Riksarkivet behöver få betydande ökning av anslag

DEBATT. För att att trygga tillgången till allmänna handlingar och främja tillgången till kulturarvet föreslår arkivutredningen att Riksarkivet ska tillföras 24 miljoner kronor för nya uppgifter och uppdrag, skriver särskilda utredaren Lars Ilshammar.

Foto: Niels Ahlmann Olesen/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lars Ilshammar
Särskild utredare, biträdande riksbibliotekarie


Flera exempel från den senaste tiden visar att den svenska arkivsektorn har betydande ekonomiska problem, ofta kopplade till behovet av digital förflyttning.

När arkivutredningen i dag överlämnar vårt betänkande ”Härifrån till evigheten. En långsiktig arkivpolitik för förvaltning och kulturarv” (SOU 2019:58) till kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) konstaterar vi att bristen på ekonomiska resurser för bland annat den digitala transformationen ofta är ett större problem än organisation och lagstiftning.

Under vårt arbete har det till exempel blivit tydligt att Riksarkivet behöver få en betydande ökning av sitt förvaltningsanslag, till en nivå som motsvarar kostnaden för myndighetens breda och samhällsviktiga uppgift.

Rimliga förslag

Arkivutredningens uppdrag har varit att göra en bred översyn av arkivområdet, med det övergripande syftet att säkerställa samhällets tillgång till allmänna handlingar både nu och i framtiden.

Vi föreslår nu att regleringen av arkivsektorn ska förtydligas i en ny arkivlag och en ny arkivförordning. 

Lars Ilshammar
Särskilt utredare, biträdande riksbibliotekarie

I uppdraget har det också ingått att analysera Riksarkivets roll, samt att bedöma om regleringen för de enskilda arkiven bör förändras.

Vår utgångspunkt i arbetet har varit att utredningens förslag ska motiveras av att de är nödvändiga för att lösa konkreta problem eller för att svara mot uttalade behov. De ska vidare vara politiskt och ekonomiskt rimliga.

Råd och vägledning 

Vi föreslår nu att regleringen av arkivsektorn ska förtydligas i en ny arkivlag och en ny arkivförordning. Syftet är att trygga tillgången till allmänna handlingar, främja tillgången till kulturarvet, och bidra till det demokratiska samhällets beständighet och utveckling.

Det nya demokratimålet är särskilt viktigt i en tid av alternativa fakta och falska nyheter. Det ska också framgå att enskilda arkiv är viktiga delar av kulturarvet och att Riksarkivet ska ge råd och vägledning till enskilda arkivbildare och enskilda arkivinstitutioner.

Massdigitalisering 

Till nyheterna i lagförslaget hör vidare krav på arkivmyndigheterna att upprätthålla en aktiv och strategisk bevarandeplanering och att myndigheterna ska upprätta överlämnandeplaner för kommande leveranser till arkivmyndigheterna.

Riksarkivet föreslås få i uppdrag att inventera arkivbestånden som förvaras hos myndigheterna för att kunna bedöma och prioritera bevarandeinsatser. Riksarkivet bör även få i uppdrag att utreda förutsättningarna för massdigitalisering av pappersarkiv.

Nya uppdrag

Utredningen föreslår en tydligare ansvarsfördelning mellan Riksarkivet och andra myndigheter och en minskad statlig detaljstyrning.

Vidare föreslås att Riksarkivet ska ansvara för förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS) inom områden som är gemensamma för den offentliga förvaltningen, tillhandahålla ett nationellt arkivinformationssystem (NAD) samt vara ansvarigt för officiell statistik om arkiv.

Totalt föreslår vi att Riksarkivet ska tillföras 24 miljoner kronor för dessa nya uppgifter och uppdrag, varav 5 miljoner kronor är tidsbegränsade till 2022–2023.

Uppmärksamma minoriteter

Enligt utredningen ska de befintliga systemen för statsbidrag till regionala respektive nationella enskilda arkiv vardera tillföras ytterligare 10 miljoner kronor. Vidare föreslår vi ett nytt statsbidrag, med en ram på 5 miljoner kronor, för att stimulera nya arkivcentrum-lösningar.

Sametinget föreslås tillföras 2 miljoner kronor för att samla kunskap om arkivbestånd som bildats och samlats in av och för urfolket samerna och verka för att bestånden uppmärksammas och tillgängliggörs. Riksarkivets rådgivning gentemot den enskilda arkivsektorn ska särskilt uppmärksamma urfolket samerna och övriga nationella minoriteter.

51 miljoner kronor

Utredningens samlade förslag innebär att statens direkta kostnader ökar med 51 miljoner kronor, och med 5 miljoner kronor mindre från och med 2024. Då ingår inte den betydande ökning av Riksarkivets anslag som utredningen pekar på.

Nämnda personer

Amanda Lind

Riksdagsledamot (MP), ordförande i kulturutskottet, kulturpolitisk talesperson, talesperson för nationella minoriteter och mediefrågor
Psykolog (Umeå uni., 2009)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00