Utredare: Kan finnas behov av ökad kunskap om rasistiska symboler

Hets mot folkgrupp

Utredningen om rasistiska symboler har haft i uppdrag att se över straffansvaret för rasistiska och liknande symboler. Den 29 maj 2019 överlämnade vi betänkandet Rasistiska symboler. Praxisgenomgång och analys (SOU 2019:27) till justitiedepartementet.

Uppdraget har bestått i att gå igenom hur brottet hets mot folkgrupp tillämpas av domstolar och Justitiekanslern (JK) när det gäller rasistiska och liknande symboler. Utifrån den genomgången har vi haft att ta ställning till om lagstiftningen behöver förtydligas eller kompletteras med ett särskilt förbud mot användning av vissa symboler.

Nationalsocialistiska organisationer

Bakgrunden till uppdraget är att extremistiska organisationer, framför allt inom vit makt-miljön, tagit större plats i det offentliga rummet. Detta har föranlett en diskussion om hur sådana symboler bör bedömas straffrättsligt. Diskussionen har framför allt gällt den så kallade tyrrunan. Tyrrunan är en fornnordisk runa som i dag bland annat används av nationalsocialistiska organisationer.

Genom regleringen av hets mot folkgrupp straffbeläggs spridande av meddelanden som uttrycker hot mot eller missaktning för en grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck (se 16 kap. 8 § brottsbalken).

Redan straffbart

Även om vi inte lagt fram några förslag till lagändringar tror vi att betänkandet kan vara till nytta inom rättsväsendet och därmed en del i arbetet med att motverka hatbrott.

Vid bedömningen av huruvida användandet av en symbol utgör hets mot folkgrupp måste bland annat sammanhanget och den tilltalades uppsåt beaktas. Det går därför inte att kategoriskt säga att en viss symbol är olaglig eller förbjuden. Med detta sagt så kan det ändå konstateras att i de flesta domar som vi gått igenom har den tilltalade dömts för hets mot folkgrupp.

Högsta domstolen har meddelat en dom som gäller hets mot folkgrupp avseende symboler (rättsfallet NJA 1996 s. 577). Av domen framgår att användande av symboler under vissa förutsättningar kan vara hets mot folkgrupp. Vi har gjort en omfattande genomgång av tings- och hovrättspraxis i tiden efter Högsta domstolens dom. I betänkandet har vi redovisat och sammanställt dessa domar.

Symboler som prövats

Hakkorset är den symbol som oftast förekommer i praxis. I övrigt är det i stor utsträckning symboler med en koppling till nationalsocialismen som har prövats av domstolarna. I praxis förekommer dock även andra symboler, till exempel symboler med en koppling till Ku Klux Klan, såsom brinnande kors, har bedömts kunna utgöra hets mot folkgrupp.

Tyrrunan har, såvitt vi känner till, hittills endast prövats en gång av domstol och då ogillades åtalet redan på grund av vad som kan betecknas som en bevisfråga. Det är vår bedömning att varken lagtexten eller de uttalanden som gjordes i Högsta domstolens dom hindrar att en domstol i det enskilda fallet kan bedöma användande av tyrrunan i visst sammanhang och utförande som hets mot folkgrupp. Symbolen förekommer nu på nytt i ett åtal som kommer prövas av domstol.

Hets mot folkgrupp kan utgöra tryck- och yttrandefrihetsbrott (se 7 kap. 6 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen). JK är ensam åklagare på det området och vi har gått igenom över 100 beslut meddelade av JK. Även dessa beslut finns redovisade och sammanställda i betänkandet.

Nuvarande lagstiftning är tillräcklig

För att förtydliga eller komplettera den straffrättsliga lagstiftningen för rasistiska och liknande symboler bör det finnas ett behov av det. Det ska särskilt noteras att en sådan ändring kan beröra våra grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrandefriheten.

Utifrån vår genomgång av praxis har vi kommit fram till att det straffbara området för symboler redan är tillräckligt. Det finns därför inte något behov av att ändra eller komplettera den nuvarande lagstiftningen, och utredningen har inte heller föreslagit någon ändrad reglering.

Behov av ökad kunskap

En sak som vi noterat i utredningen är att det inom rättsväsendet kan finnas behov av ökad kunskap om hets mot folkgrupp och symboler.

Det tycks till exempel vara så att beslut av JK ges stor betydelse även när det inte handlar om tryck- eller yttrandefrihetsbrott. En sådan tolkning av JK:s praxis bör dock ske med försiktighet eftersom vissa särskilda förutsättningar gäller på det grundlagsskyddade området och som i huvudsak innebär att JK inte har möjlighet att göra samma helhetsbedömning som vid en utredning av brottsbalksbrottet hets mot folkgrupp.

I betänkandet har vi gått igenom hur bestämmelserna om hets mot folkgrupp har och bör tillämpas när det gäller rasistiska och liknande symboler. Vi presenterar även en omfattande översikt av hur olika symboler har bedömts i praxis. Även om vi inte lagt fram några förslag till lagändringar tror vi att betänkandet kan vara till nytta inom rättsväsendet och därmed en del i arbetet med att motverka hatbrott.