Ukraina väger tungt i den svenska ekonomin

Ukraina kommer att behöva långvarig och omfattande hjälp, trots sina egna stora uppoffringar. I nuläget är militärkostnaderna höga och svarar för 33 procent av statsbudgeten. Budgetunderskottet motsvarar samtidigt 20 procent av BNP och statskulden är uppe i 110 procent av BNP.

Det förklarade den ukrainska ekonomen Juliya Markats från Kyiv School of Economics nyligen vid ett seminarium i Stockholm.

Ekonomiskt är det en mycket ansträngd situation, särskilt som Ukrainas BNP föll med 29 procent under krigets första år och sedan återhämtat sig ganska litet. Kriget är mycket kostsamt och samma gäller för tiden som följer därefter. Världsbankens uppskattning på 411 miljarder kronor vad gäller återuppbyggnaden ligger nog i underkant

Stödet betyder mycket

Men ännu går något slut på kriget inte att se. Därför betyder det mycket för Ukraina att stödet från USA, Europa och andra västliga demokratier förblir starkt. Det gäller särskilt som en del länder verkar tröttna, särskilt när deras politiker ska möta sina inhemska väljare.

Tydligast gäller det Polen som har gjort stora insatser, men där man nu känner sig trängd av den ukrainska exporten av spannmål. Den polska regeringens inställning till Ukraina har därför svängt kraftigt i negativ riktning, strax innan det egna landet ska gå mot val.

I Centraleuropa finns flera andra länder där stödet för Ukraina sviktar. Det gäller Slovakien som just har haft ett val med framgång för ett ryskvänligt socialdemokratiskt parti som ser ut att vinna regeringsmakten.

Ungern omhuldar Ryssland och samma gäller Österrike. Gemensamt för dessa länder är att de är mycket beroende av rysk energi.

Tyskland är mer kluvet, såsom både ledande EU-land och präglat av andra världskriget. Det leder till en balansgång där regeringen är allt mer generös i sitt stöd till Ukraina, samtidigt som en del av tyskarna tydligt står på Rysslands sida.

Oavsett krig eller fred: Ukraina väger tungt i svensk ekonomi under många år framåt.

I Västeuropa finns en rad länder som aktivt stöder Ukraina. Dels handlar det om Storbritannien och Frankrike, men också Nederländerna och Belgien liksom de nordiska och baltiska länderna.

Tillsammans har EU-länderna varit stora givare till Ukraina, även om omfattningen mellan olika stater skiljer sig. Nu finns dock risk för att stödet naggas, främst om Polens omsvängning visar sig vara mer än tillfällig. Italiens hållning får också anses osäker, eftersom landets högerpopulistiska regeringspartier där drar åt olika håll.

Trump tänker annorlunda

Men om man ser längre framåt så finns det stora frågetecknet på andra sidan om Atlanten. USA har tidigare stått för ungefär lika stor insats som hela Europa, men hänger inte längre med. Det råder stora motsättningar i kongressen och vad som kommer att hända efter presidentvalet 2024 är mycket oklart.

President Joe Biden stöder Ukraina helhjärtat, även om kongressen kan lägga hinder i vägen. Om Donald Trump i stället väljs till president blir det däremot ett annat läge. Trump har lovat att genast avsluta USA:s medverkan i kriget, vilket betyder att han vill helt avbryta stödet till Ukraina.

För Ukraina är detta oacceptabelt och samma gäller för de många länder i Europa som vill hålla fast vid sitt stöd. Men ekonomiskt kan det bli mycket krävande för dem att driva kriget vidare utan USA:s medverkan.

Detta gäller även Sverige, som då måste räkna med att notan kan bli betydligt större än hittills. Det är viktigt att tänka på i dessa budgettider som i praktiken sträcker sig betydligt längre än enbart till 2024. Oavsett krig eller fred: Ukraina väger tungt i svensk ekonomi under många år framåt.