Statsvetare: EU sidsteppat i valrörelsen

Vi har återigen gått igenom en valrörelse och analyserna duggar tätt. En sak vi kan konstatera är att EU spelar en väldigt marginell roll i den svenska politiska debatten. Direkt efter valet framgår dock att ordföranderollen i EU-nämnden identifieras som en väldigt viktig post för partierna och när Dagens nyheter formulerar åtta områden där det krävs stora uppgörelser i den nya riksdagen lyfts EU-frågor in på första plats. Beklagligt är dock att EU-frågor inte överhuvudtaget diskuterades under valrörelsen.

Väck inte björnen som sover 

Vad kan tänkas vara orsakerna till detta? Här är några skäl. Partierna har mer att riskera än att vinna på att lyfta EU-frågor i ett riksdagsval. Då opinionen varken är entusiastisk eller kritisk är det säkrare att inte väcka den björn som sover. Dessutom utgör EU en stor förhandlingsapparat, vilket gör det svårt för partier att binda sig alltför tydligt till en position på EU-nivån. Det finns därför ett starkt incitament för partierna att hålla alla dörrar öppna, vilket ger flexibilitet i förhandlingar, men minskar förmågan att ge utfästelser till väljarna. Därutöver framställs det ofta som nödvändigt att partierna måste vara överens i EU-frågor. Vi vet att det finns åsiktsskillnader mellan partierna, men dessa lyfts inte fram i den allmänna diskussionen för att den sittande regeringen ska ha stöd för sin politik i Bryssel. Detta hämmar en konstruktiv diskussion om viktiga frågor. Slutligen, massmedier är alltför ovana att rapportera kring EU-frågor trots att vi varit medlemmar i ett kvarts sekel, vilket gör att journalister har svårt att ställa de rätta frågorna.

Högern kan gå framåt 

Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet. Det mesta talar för att detta blir ett tillfälle där synen på fundamentala frågor kring Europas framtid kommer att få mycket stort utrymme. De allt starkare högerradikala partierna kraftsamlar ordentligt. Dessa partier brukar normalt gå bättre i Europaparlamentsval än i nationella val och fortsätter den trenden kan vi räkna med att de flyttar fram sina positioner i valet 2019. Detta kan i förlängningen leda till skiften i de partikonstellationer som hittills gällt i parlamentet. Dessutom rör konflikterna inom EU idag mycket centrala politiska värden. Inte minst om relationen mellan medlemsstaterna och Bryssel inom det konstitutionella området, det ekonomiska området och frågan om gemensamma gränser. Således frågor som rör själva kärnan i samhällsbygget.

Diskussion om viktiga vägval

De politiska partierna får alltså ganska snart en ny chans att på ett bättre sätt hantera EU-frågorna än vad man förmådde under detta nationella val. Förhoppningsvis får vi en diskussion om viktiga vägval i Europapolitiken och inte en alltför förenklad diskussion om själva medlemskapet som sådant. Statsvetaren Ivan Krastev skriver i sin allmänt mycket lästa bok Efter Europa att ”… målet om en ’alltmer sammansvetsad union’ och målet om ’fördjupad demokrati’ står i motsättning till varandra”. Det är enbart de politiska partierna och media som tillsammans kan visa om Krastev har rätt eller fel.