SD: Svenska folket har sagt sitt – vi vill behålla kontanterna

I dag finns cirka 60 miljarder kronor kontanter i cirkulation i Sverige, vilket låter som mycket pengar. Faktum är dock att det är rekordlåga nivåer. Kontantavvecklingen i Sverige saknar motstycke i internationell jämförelse och risken är att kontanterna blir helt marginaliserade som betalningsmedel om denna utveckling tillåts att fortgå.

Kontanterna är viktiga av flera skäl. För det första vill åtta av tio svenskar fortsätta kunna betala med kontanter även i framtiden, enligt en undersökning från Sifo beställt av Bankomat. För det andra finns det samhällsgrupper som lever i ett digitalt utanförskap och därför behöver kunna använda kontanter i sin vardag, exempelvis vissa äldre pensionärer och människor med funktionsvariationer.

För det första vill åtta av tio svenskar fortsätta kunna betala med kontanter även i framtiden

Beredskapen först

Men det tyngsta argument i en osäker omvärld är naturligtvis beredskapsperspektivet.

Vad händer om en cyber-attack slår ut svensk betalningsinfrastruktur? Hur ska vi kunna köpa mjölk, bröd och smör om det inte finns alternativa betalsätt? Svenska folkets oro – och medvetenhet – blev tydlig efter Rysslands invasion av Ukraina då uttagen av kontanter från Bankomats automater ökade med mer än 30 procent. Det är en signal från svenska folket till politikerna att man vill ha kontanterna kvar.

I fredags lämnade Anna Kinberg Batra över Betalningsutredningens betänkande till regeringen, i vilken bland annat kontantfrågan behandlades. I utredningsdirektiven, som formulerades under den förra socialdemokratiska regeringen, fanns det tydliga tecken på att S försökte urvattna kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel. Genom formuleringar som ”utreda innebörden och behovet av lagliga betalningsmedel”, väckte man frågeställningen om sedlar och mynts lagliga ställning överhuvudtaget är värd att bevara. Sverigedemokraterna deklarerade därför tidigt i utredningen att vi kommer att bevaka kontanternas intressen.

Lyckligtvis levererar utredaren nu en slutprodukt där kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel alltjämt förblir intakt. Utredningen föreslår också att läkemedel som omfattas av högkostnadsskyddet skall kunna betalas kontant på apotek.

Detta är ett steg i rätt riktning, men vår uppfattning är att vi behöver gå längre än så för att säkra vår möjlighet att kunna betala kontant även i framtiden. Sverigedemokraterna föreslog – som enda parti i utredningen – att det ska införas en allmän kontantplikt (skyldighet att acceptera kontanter i butik) för det som vi definierat som livsnödvändig konsumtion: livsmedel, drivmedel och läkemedel. En ståndpunkt som för övrigt delas av Riksbanken. Dessvärre var utredningsdirektiven för omfattande för att utredningen skulle ha utrymme att analysera frågan djupare, givet dess komplexitet. Därför vill vi att regeringen snarast möjligt tillsätter en ny utredning som uteslutande fokuserar på kontantfrågan.

Vi uteslöts från seminarium

Detta hade vi tänkt att tillkännage under ett seminarium i riksdagen som ska diskutera Betalningsutredningens slutsatser. Tyvärr så väljer arrangören att utesluta det enda parti som under utredningen föreslog en offensivare kontantpolitik för Sverige.

Vi beklagar naturligtvis det inträffade men kommer fortsätta att försvara kontanterna trots denna motvind.

Sverigedemokraterna har varit en drivkraft för förändring i cementerade frågor tidigare och kan axla den rollen igen - denna gång för kontanternas överlevnad.