Replik: Det saknas fysiskt ”tut i luren” i arbetet mot digitalt utanförskap

Ett fullt uppkopplat Sverige? 

Sveriges nationella bredbandsplan, antagen 2016, har visionen om ett fullt uppkopplat Sverige och har mål för både mobil täckning och för höghastighetsbredbandsförbindelser för hushåll och företag.

Fram till 2020 skulle 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en minimumskapacitet på 100 megabit per sekund och vid 2025 skall hela Sverige ha tillgång till höghastighetsbredband.

Vad det i min mening pratas alldeles för lite om är att strategin även har ett mobiltäckningsmål som säger att år 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Något som vi i realiteten, även år 2024, är långt ifrån att nå.

Post- och telestyrelsen saknar i dag verktyg och resurser att följa upp operatörernas tjänster. På många platser i Sverige saknas också ekonomiska incitament för marknaden att bygga ut bredband och telefonmaster vilket i kombination gör att slutanvändaren många gånger upplever en bristande mobiltäckning. Ska ”Hela Sverige fungera” så behöver politiken här hjälpa till.

Det går att påverka mobiltäckningen 

I närtid genomför Post- och telestyrelsen auktioner inför tilldelning av nya frekvenser för 900 megahertz -, 2100 megahertz - och 2600 megahertzbanden. Dessa auktioner skapar i sig möjlighet att påverka mobiltäckningen. För att undvika risken att göra upphandlingen allt för omfattande, reglerande och oattraktiv skulle man kunna reservera det belopp som auktionen medför och i efterhand, utifrån regionala behov och prioriteringar, medfinansiera och bygga ut mobilnätet samt bredband där det kommersiella intresset inte lyckats – utan att statsbudgeten påverkas.

Ett annat politiskt beslut skulle kunna vara fria roamingtjänster, så att användaren kan nyttja flera leverantörers mobilnät.

Alla måste ges likvärdiga möjligheter att inkluderas i denna resa.

Sammanfattningsvis tycker jag det är bra och viktigt att vi äntligen har ett statsråd som vill minska det digitala utanförskapet. Alla måste ges likvärdiga möjligheter att inkluderas i denna resa.

Vad jag menar inte får glömmas parallellt, är de som rent fysiskt saknar ”tut i luren”. De samhällsviktiga bönderna, skogsbrukare, lastbilsåkare, pendlare med mera som ofta behöver sträcka sig i nivå med trädtopparna för att överhuvudtaget kunna ringa. De som inte kan flytta till storstaden på grund av platsbundet arbete måste också ”inkluderas i den gemensamma digitaliseringen”.