Slottner: Fler måste inkluderas i den digitala gemenskapen

Det finns personer i Sverige som löper högre risk att hamna i digitalt utanförskap. Det är framför allt de allra äldsta, personer med vissa funktionsnedsättningar och de som lever i hushåll med låga inkomster. Ungefär fyra procent av befolkningen som är 16 år eller äldre använder inte internet överhuvudtaget, enligt statistik från Internetstiftelsen. Det motsvarar drygt 340 000 personer.

Svenskarna är digitalt närvarande

För att fler ska få bättre förutsättningar att kunna fatta vardagsnära beslut behöver användningen av digitala tjänster öka. Exempelvis kan det handla om att boka läkarbesök, få post från myndigheter, betala räkningar, eller annat som behövs i vardagen. Men det behövs också för att viktiga samhällsfunktioner ska fungera för så många som möjligt. Det kan bland annat röra sig om snabb information vid händelse av kris.

Sverige ligger långt framme i användningen av digitala tjänster. Enligt EU:s statistikkontor uppgick den dagliga internetanvändningen i Sverige 2022 till över 94 procent, vilket är högre än EU-genomsnittet på runt 84 procent. Sverige har, med andra ord, en digitalt närvarande befolkning. Men vi får inte glömma dem som befinner sig i ett digitalt utanförskap. Vi har ett gemensamt ansvar att både lotsa in människor i den digitala tillvaron, men också att skydda dem som kan ha svårare att se riskerna.

Folkrörelse för digital inkludering

Som ansvarig minister för digitalisering har jag initierat ett uppdrag till Post- och telestyrelsen på området digital inkludering. I uppdraget ingår att kartlägga pågående insatser på området och föreslå indikatorer för att följa upp effekter av insatserna. Post- och telestyrelsen ska också redogöra för hur arbetet med digital inkludering kan utvecklas och genomföras långsiktigt. Det ska även bedömas vilka behov det finns av insatser och ges förslag på hur andelen av befolkningen som är digitalt inkluderade kan öka.

För att fler ska få bättre förutsättningar att kunna fatta vardagsnära beslut behöver användningen av digitala tjänster öka.

En annan viktig insats för att öka den digitala inkluderingen är konceptet ”Digitalidag”, som är ett slags samverkansplattform. Digitalidag grundades för fem år sedan med syftet att bland annat koordinera utbildningsinsatserna som sker runt om i landet. Det har blivit en viktig folkrörelse för digital inkludering och därmed stärkt konkurrenskraft. Från och med januari i år kommer Post- och telestyrelsen att driva och utveckla konceptet vidare för att skapa en långsiktig lösning.

Att motverka brottslighet är en av regeringens mest prioriterade frågor, även online. Därför har regeringen också lagt ett uppdrag på Post- och telestyrelsen som handlar om krafttag mot telefonbedrägerier, så kallad spoofing. Det drabbar särskilt äldre och personer med intellektuell funktionsnedsättning på ett skoningslöst sätt och ska motverkas med kraft.

Säker digital identitet

En annan avgörande pusselbit är digital och säker identitet. Det är i princip nödvändigt för att kunna använda flera viktiga digitala tjänster och samhällsfunktioner på ett säkert sätt.

Digitala tjänster är vanligtvis mer effektiva och säkra än andra tjänster, för både den enskilde och samhället, inte minst då de kan spara tid och pengar jämfört med andra alternativ. Det är därför angeläget att både öka användningen av digitala tjänster och ge bättre förutsättningar att vara digitalt inkluderade.