Debatt

Replik: Antingen har vi ett monopol eller så har vi det inte

Gårdsförsäljning kan inte utformas på något sätt utan att det hotar monopolet. Varken öppettider, småskalighet eller råvarornas ursprung påverkar den frågan, skriver Irma Kilim, drogpolitisk chef på IOGT-NTO och expert i Gårdsförsäljningsutredningen.

Gårdsförsäljningens förespråkare hävdar ofta att det inte är så farligt att testa. Jag skulle snarare hävda det motsatta: konsekvenserna för barn och unga, utsatta människor och folkhälsan vore enorma om Systembolaget skulle falla.
Gårdsförsäljningens förespråkare hävdar ofta att det inte är så farligt att testa. Jag skulle snarare hävda det motsatta: konsekvenserna för barn och unga, utsatta människor och folkhälsan vore enorma om Systembolaget skulle falla.Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Många som pratar om gårdsförsäljning menar att det är en komplex och svår fråga, men jag skulle vilja hävda motsatsen. Det är faktiskt ganska enkelt, antingen har vi i Sverige ett detaljhandelsmonopol eller så har vi det inte. Det är det gårdsförsäljning handlar om.

Läs också

Konkurrensverkets definition av ett monopol är som följande: ”När ett företag är ensamt på sin marknad har det monopol”. I Sverige har Systembolaget monopol på att sälja alkohol. Det innebär att om vi tillåter fler aktörer sälja alkohol, oavsett om det är små vingårdar i Höganäs eller stora internationella spritproducenter, så som gårdsförsäljningsutredningen föreslår, så har Systembolaget inte längre monopol.

Gårdsförsäljning kan inte utformas på något sätt utan att det hotar monopolet. Varken öppettider, småskalighet eller råvarornas ursprung påverkar den frågan.

EU:s regler tillåter inte detta

Skribenten föreslår att vi inför gårdsförsäljning på prov, och hävdar att vi kan ångra oss om EU skulle underkänna våra nya regler. Men det både han och utredningen har missat är att EU:s handelsregler inte tillåter detta.

Ett exempel på det är avtalet med Kanada, det så kallade CETA-avtalet (Comprehensive Economic and Trade Agreement). Enligt CETA kan liberaliserande åtgärder inte återkallas, det vill säga stater får inte backa bandet efter att marknadstillgång har getts. I Kommerskollegiums analys av CETA:s så kallade ratchet-klasuler, påpekar Kommerskollegium specifikt att Sverige inte skulle kunna återinföra Systembolaget efter en liberalisering. Skribenten och utredningen tycks inte heller ha övervägt frågan om ett återinförande av monopolet (efter att det avskaffats genom gårdsförsäljning) skulle kunna betraktas som ett otillåtet nytt monopol enligt artikel 37(2) FEUF.

Kritikerna är många

Det bör också lyftas att utredningens EU-rättsliga analys har fått omfattande kritik från ett flertal remissinstanser. Många tunga aktörer avstyrker förslaget helt, bland andra:

Barnombudsmannen, Brottsförebyggande rådet, Cancerfonden, Folkhälsomyndigheten, Equmeniakyrkan, Göteborgs tingsrätt. Kammarrätten i Göteborg, Karolinska institutet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Socialstyrelsen, Stockholm universitet, Centrum för socialvetenskaplig alkohol-och drogforskning (SoRAD) vid Institutionen för folkhälsovetenskap och Svenska Läkaresällskapet.

Gårdsförsäljningens förespråkare hävdar ofta att det inte är så farligt att testa. Jag skulle snarare hävda det motsatta: konsekvenserna för barn och unga, utsatta människor och folkhälsan vore enorma om Systembolaget skulle falla. Systembolagets monopol är för viktigt för att chansa med.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00