"Privata sjukvårdsförsäkringar ger kortare vårdkö"

DEBATT. Det tyder på okunskap när regeringen tror att privata sjukvårdsförsäkringar är orsaken till ojämlikhet och orättvisa i vårdkön, enligt Eva Erlandsson, chefsekonom på Svensk Försäkring.

Av: Eva Erlandsson
chefsekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring

För att inte åsidosätta principen om att vård ska ges efter behov vill regeringen bland annat säkerställa att privata försäkringspatienter inte ska gå förbi den offentligfinansierade vårdkön. Det framgår av den promemoria från socialdepartementet (Ds 2016:29) som precis har varit ute på remiss.

Hälso- och sjukvården finansieras i dag främst genom landstingsskatten (70 procent), via statsbidrag till landstingen (20 procent) och genom avgifter (4 procent). Närmare 650 000 personer har en privat sjukvårdsförsäkring och försäkringen finansierar cirka en procent av de totala vårdkostnaderna. En övervägande del av försäkringarna, drygt 70 procent, betalas av arbetsgivare. Bland de försäkrade finns både anställda och egenföretagare inom många olika yrkesgrupper. Allt fler fackförbund och organisationer erbjuder sjukvårdsförsäkringar för sina medlemmar.

Sjukvårdsförsäkring ett komplement

En sjukvårdsförsäkring omfattar i regel sjukvårdsrådgivning, vårdplanering och specialistvård. Ofta ingår förebyggande insatser och rehabiliterande åtgärder. Genom att minska sjukfrånvaron och förebygga hälsoproblem har privata sjukvårdsförsäkringar blivit ett uppskattat komplement till den offentliga vården hos såväl arbetsgivare som enskilda. För det handlar just om ett komplement, inte om två parallella system. Sjukvårdsförsäkringar omfattar till exempel inte akutvård och förlossningsvård.

Svensk Försäkring välkomnar att regeringen vill komma till rätta med ojämlika villkor för hälsa och sjukvård. Att alla ska ha tillgång till vård på lika villkor oavsett bostadsort eller social och ekonomisk status borde vara en självklarhet i det svenska välfärdssamhället. Att förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar skulle vara orsaken till ojämlikhet och orättvisa i vårdkön har vi dock svårt att se. Det tyder snarare på en okunskap om hur privata sjukvårdsförsäkringar fungerar.

Försäkringspatienter går inte före

Exempelvis tränger inte försäkringspatienter undan patienter i den offentliga vårdkön. Det huvudsakliga ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård vilar på landstingen. Det är de offentliga resurserna som sätter gränsen för vilken vård en patient får och inom vilken tid och privata vårdgivare ska leverera de volymer som är avtalade med landstinget. Först därefter, i mån av utrymme, kan privata vårdgivare ta emot försäkringspatienter. Ett problem är att det kan vara stora skillnader mellan olika landsting och vårdinrättningar. Ett annat problem är att det i dag är svårt för en person som är i behov av vård att veta vilken vård som det offentliga faktiskt tillhandahåller. Detta om något riskerar att leda till ojämlika villkor mellan medborgarna.

Regeringen fokuserar fel

I Sverige finns det ett brett stöd för en offentligt finansierad välfärd. Även för oss, som företrädare för försäkringsbranschen, är utgångspunkten att vård och omsorg i huvudsak ska vara offentligfinansierad. Men det är samtidigt tydligt att det finns ett behov av kompletterande lösningar som avlastar den offentliga vården.

Sjukvårdsförsäkringar fungerar som ett sådant komplement. Svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Istället för att motarbeta en efterfrågad och uppskattad försäkring borde fokus ligga på att komma tillrätta med de utmaningar som finns med tillgänglighet och kvalitet i den offentligt finansierade vården.

Forrige artikel TU: Dags att sjunga ut om digitalmomsen TU: Dags att sjunga ut om digitalmomsen Næste artikel MP: MP: "C har större kulturnedskärningar än M"
Europas makthavare är historiskt unga

Europas makthavare är historiskt unga

FÖRDJUPNING. Parallellt med att genomsnittsåldern för politiska makthavare stiger globalt blir de i Europa bara yngre och yngre. Flera europeiska länder har satt historiska rekord, och nu senast i Österrike med valet av den 33-årige Sebastian Kurz som kansler. Det innebär att Europa kan komma att styras mer visionärt och mindre utifrån gamla ideologier.