Myndigheterna i förarsätet för svensk coronapolitik

JÄMFÖRELSE. Regeringen följer Folkhälsomyndigheten innan den tar steg i coronapolitiken. I Danmark tar politikerna täten – på experternas bekostnad. Tidigare försvarsministern Mikael Odenberg (M) kritiserar de svenska ministrarnas uttalanden.

Den svenska förvaltningsmodellen sticker, tillsammans med den finska, ut från övriga länder i världen. Svenska myndigheter har en stark ställning, mycket på grund av att enskilda ministrar enligt grundlagen inte får lägga sig i enskilda ärenden.

– När Regeringskansliet och ministerierna inrättades under Axel Oxenstierna på 1600-talet fanns det redan då en stark ämbetsmannatanke. Att ämbetsmännen ska vara självständiga, många var adelsmän och man ville inte vara styrd av kungamakten och sen har det fortlevt, säger Li Bennich Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet till Altinget.

Myndigheterna går först

I regeringens politiska beslut med anledning av coronaviruset är det tydligt att regeringen noga lyssnar på experternas råd innan de fattar beslut. Det menar dock Bennich Björkman är naturligt.

– Folkhälsomyndigheten är ju den myndighet som har expertisen. Regeringen i sig och enskilda ministrar är ju inte experter på enskilda sakfrågor utan där förlitar man sig alltid på myndigheter och Regeringskansliet, säger hon.

En som har erfarenhet från båda sidor är Mikael Odenberg (M) som varit både försvarsminister och senare generaldirektör för Svenska kraftnät. Han menar att den svenska förvaltningsmodellen inte hindrar regeringen från att styra.

– Det är inte så att statsråden är maktlösa mot myndigheterna. Utan statsråden har alla möjligheter i världen att tala om för myndigheterna hur en slipsten ska dras. Däremot får inte en enskild minister lägga sig i en myndighets myndighetsutövning, säger han till Altinget.

"Regeringen är ingen jävla brevlåda"

Det Odenberg däremot är kritisk till i regeringens coronahantering är hur de olika statsråden har uttalat sig.

– När de har fått frågor har det låtit som “vi gör allt som expertmyndigheterna säger”. Men regeringen är ju ingen jävla brevlåda som bara expedierar råden från myndigheter. Utan det är klart att man måste göra en politisk bedömning, säger han.

Stängda gränser

I Sverige följer regeringen Folkhälsomyndigheten. Men det räcker att blicka söderut, mot Danmark, för att hitta en annan situation. Där fattade regeringen nyligen beslut om att stänga landets gräns trots att Sundhedsstyrelsen (den danska motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten) inte hade rekommenderat det. Beslutet kritiserades också av Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Historiskt har det visat sig vara en fullständigt meningslös åtgärd, sade han till Aftonbladet.

Samtidigt fattade den svenska regeringen på tisdagskvällen efter ett möte med EU:s stats- och regeringschefer beslut att stänga den svenska gränsen. Men med skillnaden att den svenska gränsstängningen bara gäller för personer som kommer från länder utanför EU, EES och Schweiz.

Politikerna vinner mark

Att regeringen går emot experter är inte helt ovanligt i Danmark.

– I Danmark har det varit en utveckling de senaste 20 åren, sedan Anders Fogh Rasmussen blev statsminister, att politikerna tagit tillbaka makt från experterna, säger Jakob Nielsen, chefredaktör på Altinget Danmark.

Redan i sitt första nyårstal år 2002 sa Fogh Rasmussen att “Vi behöver inga experter och smakdomare att bestämma å våra vägnar”. Det blev, enligt Jakob Nielsen, starten på att politikerna började frångå experterna.

– Det har verkligen varit ett skifte i dansk politik där politiska hänsyn har kommit att väga mer än teknokratiska experthänsyn, säger han.

Möta populism

Förklaringen till partiernas kursomläggning stavas i mångt och mycket Dansk Folkeparti.

– Det har varit ett försök hos mainstreampartierna att motverka de populistiska partiernas ökning. De har tänkt att om de inte tar folkets bekymmer på allvar så kommer Dansk Folkeparti att utradera dem, säger Nielsen.

Att politikerna i Danmark ibland går längre än vad deras experter rekommenderar är tydligt i Mette Fredriksens coronahantering. 

– Hon tar det politiska ansvaret för det är hon som kommer stå till svars för det här om sex månader om det går galet. Så hon tar på sig att säga "vi går all in", säger Nielsen.

Ingen stor skillnad

Men trots att det på pappret ser ut att råda motsatsförhållanden mellan länderna, så tonar Mikael Odenberg ned skillnaderna.

– Skillnaden är inte reell utan visuell. Det är inte myndigheterna som talar om för regeringen vad den ska göra. Sen kanske Stefan Löfven har lyssnat mer på svenska myndigheter än vad Mette Fredriksen har lyssnat på de danska.

Den svenska förvaltningsmodellen omöjliggör inte heller för regeringen att agera och till och med tänja på lagar och regler.

– En regering måste framför allt tänka på de politiska kostnaderna inte de legala kostnaderna. Då kan man naturligtvis säga att man kan vidta åtgärder som man själv bedömer som tveksamma för att det är ett nödläge. Men då riskerar man också att få betala ett politiskt pris för det, säger Li Bennich Björkman.

Ledningen spelar roll

Vilken förvaltningsmodell som tillämpas är inte heller så viktigt i slutändan anser Odenberg.

– Det är svårt att säga vilken myndighetsmodell som är den rätta. Sanningen är nog den att har man stolpskott i ledningen spelar det ingen roll hur organisationen ser ut.

Forrige artikel Så funkar Sveriges nya mini-riksdag Så funkar Sveriges nya mini-riksdag Næste artikel Översyn av tjänstemannaansvaret kommer snart Översyn av tjänstemannaansvaret kommer snart
Glad sommar – lästips för semestern

Glad sommar – lästips för semestern

SOMMARUPPEHÅLL. Altinget Rikspolitik går på semester. Om du inte kan få nog av Altinget så hittar du här några guldkorn från våren. Nästa nyhetsbrev kommer i mitten på augusti.