M i Lidingö: "Kommuner som missköts får bidrag"

DEBATT. Det kommunala utjämningssystemet innebär i dag att kommun ställs mot kommun. Staten bör ta över hela ansvaret, skriver Daniel Källenfors (M).

Daniel Källenfors (M)
Kommunstyrelsens ordförande Lidingö

 

Att det ska löna sig att arbeta är en viktig princip som de flesta kan ställa upp på. Att svenskarna arbetar är grunden för att kunna finansiera vård, skola och omsorg.

Samtidigt som många kommuner jobbar hårt för att fler ska komma i arbete så missgynnas de av det kommunala utjämningssystemet. Kommuner kan till och med förlora skatteintäkter genom att fler arbetar. Vi måste göra upp med detta kontraproduktiva system.

Kritiserat system

Regeringens förslag till förändring av kostnadsutjämningssystemet är ute på remiss. Kostnadsutjämningssystemet är en av tre delar i det kommunala utjämningssystemet. De andra två är inkomstutjämningen och strukturbidragen.

Det kommunala utjämningssystemet är ett komplext och svårförståeligt system som i många delar inte tar hänsyn till de dynamiska konsekvenserna av bidragssystemet. I dag finansieras det delvis av kommunerna själva och delvis av nationella skatter.

Systemet har gång efter annan kritiserats och staten bör ta över hela ansvaret för utjämningen mellan kommuner. Systemet innebär i dag att kommun ställs mot kommun.

Ska löna sig för kommuner

Största kritiken mot det kommunala utjämningssystemet är att den i alldeles för många variabler utgår från utfall i stället för förutsättningar. Det gör att kommuner som missköts får bidrag och därmed saknar incitament att förbättra sig.

Precis som att det är viktigt att det lönar sig att arbeta för individer så är det viktigt att det lönar sig för kommunen att medborgarna arbetar. Det finns kommuner i dag där arbetslösheten minskar, men samtidigt så minskar skatteintäkterna från utjämningssystemet mer.

Vår välfärd kan bara byggas på arbete, inte på bidrag. Staten motverkar detta genom utjämningssystemet.

Missnöje växer

Samhällskontraktet är mer aktuellt än någonsin. Polisen hinner inte utreda brott i tillräckligt stor utsträckning, patienter väntar på vård i månader och år samt rättsväsendet går på knäna och rättsfall läggs ner på löpande band. Samtidigt har vi de högsta skatterna i världen.

Bara på Lidingö betalar vi in 650 miljoner kronor per år till det kommunala utjämningssystemet. Det motsvarar 14 000 tusen kronor per Lidingöbo och år. Upplevelsen av att inte få god samhällsservice växer sig starkare och samhällskontraktet bryts successivt ner.

Principen måste gälla

Många kommuner jobbar hårt för att fler ska komma i arbete, men missgynnas av det kommunala utjämningssystemet. Kommuner förlorar till och med skatteintäkter genom att fler arbetar. Principen om att det ska löna sig att arbeta måste gälla.

Beslutskedja: Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting

3/11
2016
1/10
2018
17/5
2019
24/5
2019
11/6
2019
1/7
2019
2/7
2019
9/7
2019
21/8
2019

Forrige artikel Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism  Svenonius (M): SD:s EU-politik är som bidragsturism Næste artikel M i Täby: Avskaffa kommunala utjämningssystemet M i Täby: Avskaffa kommunala utjämningssystemet
  • Rapportera

    Peder Hagen · Företagare

    Kamelcenter och arenor

    Att ta från välskötta, sparsamma kommuner för att i många fall ge till misskötta kommuner som vidlyftigt bygger kamelcenter, arenor och äventyrsbad på ett omdömeslöst sätt urholkar skattemoralen och samhällskontraktet.

    På samma sätt som socialbidrag är behovsprövat bör kommuner som tar emot kommunala bidrag på något sätt också bli behovsprövade. Vidare bör det ställas krav på vad de också får göra för investeringar framöver i och med att de inte klarar sin ekonomi för egen maskin.

    Vidare bör, precis som debattören skriver, inte andra skötsamma kommuner behöva stå för medlen utan detta bör tas ur statsbudgeten helt och hållet för att inte hämma skattemoralen.

Andersson (S) ser 25 miljarder i reformutrymme

Andersson (S) ser 25 miljarder i reformutrymme

PROGNOS. Inför statsbudgeten presenterar finansministern en ekonomisk prognos. Andersson ser ett reformutrymme på 25 miljarder. Men hur pengarna ska användas ger hon inga närmare besked kring.