Kritik mot seg minister – “Tillsätt utredningen”

KONTANTER. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) har lovat en utredning av statens roll i betalningssystemet före årets slut. Men ännu syns ingen utredning till. – Jag förstår faktiskt inte varför det ska vara så svårt, säger Björn Eriksson, talesperson för Kontantupproret.

Frågan om hur man ska säkra det svenska betalningssystemet har varit en het fråga länge. I juni 2019 riktade ett enigt finansutskott ett tillkännagivande till regeringen att “snarast” utreda frågan. Även Riksbanken har varit pådrivande. I mars 2020 meddelade regeringen att en utredning ska tillsättas under året. Löftet återupprepade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) i april i år som svar på en skriftlig fråga från Peter Helander (C).

“Som regeringen meddelade riksdagen i mars i år avser regeringen att besluta om kommittédirektiv för en utredning om statens roll på betalningsmarkanden under 2020”.

Men ännu syns inte röken av någon utredning.

– Det är ju inte så där väldigt många dagar kvar på året, säger Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret, till Altinget.

Kontanter och e-kronor

Det riksdagen vill att regeringen utreder är vilka konsekvenser som drabbar den svenska betalningsmarknaden när kontantanvändningen minskar samt utreda statens roll på betalningsmarknaden och se över införandet av en digital centralbanksvaluta, i dagligt tal kallat e-krona.

Björn Eriksson som via Kontantupproret framför allt är engagerad i kontantfrågan menar att det uppstår flera problem om kontanter inte kan användas som betalmedel. Ett är att stora grupper ställs utanför.

– Det kan man ju själv räkna ut att min gamla mamma 101 år inte är någon världsmästare på att hålla koder och kort i huvudet. Utan det är bara att lämna ut det till hemtjänst och hoppas att det är ärliga människor vi har att göra med.

Säkerhet och integritet

Men Eriksson ser också säkerhetsmässiga problem. Om kontanterna försvinner blir Sverige sårbart om de digitala systemen slås ut.

– Varför ska man ha en armé för att invadera Gotland? Är det inte enklare att bara slå ut betalsystemen?

Det finns också en integritetsaspekt som lyfts i debatten. Om varje betalning sker digitalt lämnar människor tydligare spår efter sig i samhället och i förlängningen kan det bli lättare att övervaka individer.

– Storebror får ju fullständigt perfekt kontroll över sina medborgare på detta sätt, säger Eriksson.

När det gäller e-kronan så är tanken med den att Riksbanken ska kunna ge ut den så att staten står som garant för pengarnas värde. I dag är de digitala pengar vi har på våra konton utgivna av affärsbankerna.

Kritik

Från finansmarknadsministerns stab är det samma besked som gäller fortsatt.

"Planen är så vitt jag förstår fortfarande att fatta beslut före årsskiftet", skriver Per Bolunds pressekreterare Hanna Björnfors i ett sms till Altinget.

Björn Eriksson tycker att det är märkligt att regeringen inte kommit till skott.

– Varför det tar så lång tid? Det finns ett tillkännagivande. Det finns en riksbank som tycker det här. Det finns en bred politisk enighet från Sverigedemokraterna till Vänsterpartiet att det här behöver göras. Då förstår jag faktiskt inte varför det ska vara så svårt. Det måste bero på att man inte vill, säger han och tillägger:

– Per Bolund måste se till att han håller det löfte han själv har gett och följer det tillkännagivande som kommit från riksdagen. Tillsätt utredningen!

Beslutskedja: Statens roll på betalningsmarknaden

18/11
2020
11/12
2020
18/12
2020
30/11
2022

Forrige artikel Micko dröjer med beskedet om ändrade budgetregler Micko dröjer med beskedet om ändrade budgetregler Næste artikel Lundgrens (SD) frikännande överklagas Lundgrens (SD) frikännande överklagas