Kostade penningpolitiken mer än den smakade?

Arven från köpen väger tungt

Som läget såg ut just då var en sådan oro befogad. Men denna omgång av värdepappersköpen fick fortsätta även sedan de största riskerna hade passerat. Riksbanken låg också länge kvar med nollränta när inflationen började stiga kraftigt.

Därefter har den nye riksbankschefen Erik Thedéen, som tillträdde för snart ett år sedan, markerat en annan inriktning. Han vill minska Riksbankens innehav av värdepapper och vara restriktiv med nya köp till att gälla endast extrema situationer.

Detta ligger också i linje med den nya riksbankslag som gäller sedan förra årsskiftet. Där har riksdagens partier enats om strängare regler där det krävs synnerliga skäl för att Riksbanken ska få köpa värdepapper.

Men arvet från de tidigare köpen väger tungt. Riksbanken uppskattar själv att det behövs ett tillskott på cirka 80 miljarder kronor från staten för att täcka dess brist på eget kapital. Viktigaste skälet är att de inköpta obligationerna har tappat i värde, i takt med att räntorna gått upp.

Riksrevisionens rapport om Riksbanken kommer därför vid en känslig tidpunkt där notan för värdepappersköpen ska betalas. Men nu borde det också vara dags för en debatt om vad de senaste årens expansiva penningpolitik egentligen har åstadkommit, i relation till vad den har kostat.

Det behövs en öppen diskussion

Riksbanken ska snart ge sin syn och samma borde även gälla dess avgångna ledning, främst förre riksbankschefen Stefan Ingves. Hans uppfattning om vad som har hänt från 2015 och framåt skulle ge en behövlig motbild till Riksrevisionens skarpa kritik.

Frågan borde vara given för en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott.

Debatten gäller givetvis vad som faktiskt har hänt och hur det ska utvärderas, både utifrån tidigare kunskap och från vad man vet i dag. Minst lika viktigt är dock hur Riksbanken ska hantera kommande kriser, oavsett om inflationen är alltför hög eller låg.

Det finns mycket att lära av de senaste årens händelser. Men då behövs en öppen diskussion som gäller både vad som inträffat och hur nya kriser ska mötas.