Klart med omstritt avtal mellan EU och Turkiet
EU-TOPPMÖTE. Moralisk bankrutt, omöjligt att utföra i praktiken eller det första steget mot en lösning av flyktingkrisen? Det råder delade meningar om det långtgående flyktingavtalet mellan EU och Turkiet som har undertecknats.
Rikke Albrechtsen
ReporterBRYSSEL: ”EU:s avtal med Turkiet är ett historiskt slag mot de mänskliga rättigheterna”.
Så löd domen från Amnesty International, samtidigt som EU:s ledare tillsammans med Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu på
Här är avtalet viktigaste delar
1 mot 1
Turkiet har sagt ja till att ta tillbaka alla irreguljära migranter som kommer till de grekiska öarna. För varje syrier som skickas tillbaka från Grekland till Turkiet åtar sig EU-länderna att ta emot en syrier som i dag finns i läger i Turkiet. De syrier som skickas tillbaka till Turkiet hamnar längst bak i kön för vidarebosättning i EU.
Rättsgarantier för asylbehandling
Turkiet förpliktar sig till att anpassa sin asyllag så att den avspeglar FN:s flyktingkonvention, som landet bara delvis har tillträtt.
Mer hjälp till Grekland
EU-ledarna lovar att med kort varsel leverera alla nödvändiga resurser inklusive gränsvakter, asylexperter och tolkar för att bemanna de centra som ska ansvara för asylbehandlingen. Det rör sig om runt 4 000 personer.
Press för att betala ut pengar
EU-länderna lovar att betala ut de tre miljarder euro som de redan en gång har lovat Turkiet. Pengarna ska användas som stöd till flyktingar i landet. Därutöver får Turkiet löfte om ytterligare tre miljarder när de första pengarna har använts.
Visumliberalisering
EU åtar sig att snabba på processen för att öppna för visumfrihet för turkiska medborgare i slutet av juni. Men Turkiet måste först leva upp till alla 72 krav som följer av visumavtalet.
Medlemsförhandlingar
Före utgången av juni månad ska ett nytt kapitel öppnas i EU:s förhandlingar om medlemskap med Turkiet. Det gäller kapitel 33 som omfattar budgetfrågor och ländernas inbetalningar av moms och tullavgifter till EU-budgeten.