Islands statsminister: Samarbete är det mest effektiva motgiftet mot totalitarism

Det är rimligt att anta att den 24 februari 2022 är ett datum vi kommer att minnas för alltid.

Rysslands brutala invasion av Ukraina den dagen förändrade mycket för många av oss, men mest av allt för ukrainarna. Kostnaden för kriget har yttrat sig på många olika sätt och nivåer, men först och främst som en outhärdlig personlig förlust för krigets offer och Ukrainas folk, där tusentals människor har förlorat sina liv eller nära och kära, samt de miljontals som blivit fördrivna. Ukraina har också åsamkats allvarliga skador på sin infrastruktur, ekonomi och miljö. Städer och byar har förstörts.

Krigets globala inverkan har varit betydande. De politiska spänningarna har ökat, de internationella säkerhets- och försvarsrelationerna är ansträngda och vi ser allvarliga ekonomiska konsekvenser med kraftigt stigande globala livsmedelspriser och störningar på världens energimarknader.

Förtroendet för Putin är borta

Vi har enats kring gemensamma principer och påmint oss om de lärdomar vi kan dra av historien.

Kostnaderna för kriget har också varit stora för Ryssland. Förtroendet för Putins Ryssland har eliminerats, vilket har lett till Rysslands internationella isolering. Dessutom har den mest tragiska och självförvållade kostnaden för Ryssland varit de onödiga förlusterna av människoliv, genom de stupade ryska soldaterna och det grymma förtryck och de fängelsestraff som ryska medborgare har drabbats av när de har demonstrerat eller motsatt sig kriget. Enbart för att de säger sanningen.

Detta är en skarp påminnelse om de berömda ord som den bortgångne ryske mottagaren av Nobels fredspris, Andrej Sacharov, en gång yttrade: ”Ett land som inte respekterar sina egna medborgares rättigheter kommer heller inte att respektera sina grannars rättigheter.”

Kriget i Ukraina har dock lyft fram Europas styrka och våra gemensamma värderingar. Europeiska länder har visat en orubblig solidaritet mot Rysslands aggression och dess olagliga invasion av ett annat land. Vi har enats kring gemensamma principer och påmint oss om de lärdomar vi kan dra av historien. Vi har tydligt kunnat visa att samarbete mellan demokratiska stater är det mest effektiva motgiftet mot totalitarism. Och tvärtemot Putins avsikter har likasinnade länder stärkt sina band och vitaliserat enighet och samarbete.

Det nordiska samarbetet har ökat

Sedan invasionen har vi återigen upplevt vikten av det nordiska samarbetet och detsamma gäller för det nordisk-baltiska samarbetet, såsom har setts i de gemensamma ansträngningarna av utrikesministrarna från de nordisk-baltiska länderna under det senaste året.

Det mångsidiga samarbetet mellan de nordiska länderna har ständigt utgjort en påminnelse om våra gemensamma värderingar: baserade på robust och dynamisk demokrati, ett rättssystem som bygger på god praxis och respekt för rättsstatsprincipen samt en väl uppbyggd välfärd för alla medborgare. För att inte tala om att de nordiska länderna har varit ledande när det gäller jämställdhet mellan könen.

Ukrainarna har visat en anmärkningsvärd motståndskraft och anpassning till det outhärdliga krig som förs av en grannstat med kärnvapen.

Vi har anpassat oss till de åtgärder som har vidtagits av Europeiska unionen och deltagit i alla sanktioner som har genomförts. Vi har talat tydligt för Ukraina inom alla internationella organ där vi deltar. Och vi har lagt vikt vid vårt arbete inom Europarådet; en av de viktigaste internationella institutionerna, när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. En institution som grundades i andra världskrigets efterdyningar för att förhindra att krigets fasor skulle upprepa sig.

Viktig plattform

Europarådet har under gångna decennier varit en viktig plattform för medlemsstaterna att enas och komma överens om ett flertal fördrag och konventioner för att skydda sina medborgares mänskliga rättigheter och säkerställa rättvisa för gemene man i det dagliga livet.

Den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter är den viktigaste av dessa, eftersom den utgör grunden för Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och dess avgöranden.

”Du har en röst – använd den”

Island, som är medlem i Europarådet sedan 1950, är stolt över att axla sina plikter som medlemsstat och att vara värd för ett av de viktigaste mötena i rådets historia; toppmötet i Reykjavík den 16–17 maj.

Toppmötet kommer att stärka våra band och främja en ärlig diskussion om de nuvarande och framtida utmaningar vi står inför, samtidigt som vi även i fortsättningen framhåller vår solidaritet med Ukraina. Det faktum att en liten stat som Island är värd för en så viktig sammankomst i utmanande tider, exemplifierar Europarådets demokratiska grund där alla medlemmar har en lika röst vid bordet, oavsett storlek eller antal medborgare.

Som president Zelenskyj uttryckte det under vårt besök i Ukraina i mars, där vi med egna ögon bevittnade resterna av de fruktansvärda krigshandlingarna i Bucha och Borodyanka: ”Du har en röst – använd den.”

Ukraina visar motståndskraft

Ukrainarna har visat en anmärkningsvärd motståndskraft och anpassning till det outhärdliga krig som förs av en grannstat med kärnvapen. Vi måste respektera och erkänna deras outtröttliga strävan. Vårt stöd till krigets offer och de miljontals kvinnor och barn som har tvingats fly från sina hem, visar att vi bryr oss och att vi är fast beslutna att fortsätta stå solidariska med dem.

Vidare så sänder vårt pågående stöd för frihet och respekt för internationell rätt ett tydligt budskap om att en tyranns grymhet mot en mindre stat aldrig kommer att tolereras, varken nu eller i framtiden.

Har inte glömt andra konflikter

Det finns de som har frågat, om vi har glömt andra väpnade konflikter och alla de miljoner människor som lider, fördrivs eller dör på grund av dem. Naturligtvis är vi alltför väl medvetna om det förödande faktum att det för närvarande pågår 70 väpnade konflikter runt om i världen. Genom att intensifiera vårt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen samt kraftigt och bestämt uttala oss mot en brutal krigföring mot civila, förstärker vi också vårt engagemang för den globala freden. Inte bara i Ukraina, utan överallt i världen.

Eftersom fred utgör grunden för alla sociala framsteg; oavsett om det är för att åstadkomma rättvisa, jämlikhet, främja en stabil och sund demokrati eller för att arbeta tillsammans för att bekämpa klimatkrisen. Krig och väpnade konflikter hindrar framsteg i alla dessa viktiga frågor.

Många frågor på dagordningen

Under det kommande toppmötet i Reykjavik kommer vi att diskutera de nuvarande och framtida utmaningar vi alla står inför. Dessa utmaningar är av olika slag.

Klimatförändringarna är redan här, och vi kan inte låtsas att de inte kommer att ha en betydelsefull inverkan på våra samhällen – dess konsekvenser är synliga runt om i världen. Samtidigt innebär den snabba utvecklingen av artificiell intelligens aldrig tidigare upplevda utmaningar för våra system gällande mänskliga rättigheter och demokratier. Vi måste ligga före tekniken.

I Reykjavik kommer vi med bestämdhet att fatta beslut om olika sätt för att stärka demokratin i tider av motreaktioner. Vi kommer även i fortsättningen att visa ett orubbligt stöd för Ukraina genom att åstadkomma påtagliga resultat när det gäller mekanismer för ansvarsskyldighet.

Toppmötet i Reykjavik ger oss en unik möjlighet att förstärka själva principerna på vilka Europarådet inrättades och staka ut en tydlig väg framåt till gagn för medborgare i alla medlemsstater och utanför.

Island har bestämt sig för att ta vara på denna möjlighet.

Översättning från engelska: Gunnar Benediktsson.