Hur kan telefonbedrägerierna tillåtas fortsätta?

Innan civilminister Erik Slottner (KD) tog helg i fredags hade han ett sista möte. SPF Seniorerna, Pensionärernas riksorganisation och Sveriges konsumenter var några av de organisationer som tillsammans med statsrådet diskuterade hur telefonbedrägerier mot äldre kan hejdas.

I fjol nåddes nya rekordnivåer med fler än 27 000 anmälda telefonbedrägerier.

Summan uppskattas till över 700 miljoner kronor. De utgör därför en stadig inkomstkälla för organiserade brottslingar och tyvärr pekar inga tecken på att antalet utsatta är på väg att minska.

En blind fläck i lagstiftningen 

Trots att det är ansvariga politiker ovanligt passiva i frågan. Vissa perioder verkar inte en dag passera utan att regeringen gör ett kriminalpolitiskt utspel, men i lagstiftningsarbetet har äldrebedrägerierna kommit att utgöra en blind fläck. 

Det finns inte en uppsjö av lågt hängande frukter som kan sätta stopp för finansieringen av gängen. Men kanske är telefonbedrägerier just en sådan.

Det är särskilt märkligt med tanke på att polisens nationella operativa avdelning har pekat på en tydlig koppling mellan bedrägeribrotten och det grova våldet inom kriminella miljöer. Och inte minst i ljuset av ministrarnas återkommande talepunkter om vikten av att stoppa nyrekryteringen till gängen. Det finns inte en uppsjö av lågt hängande frukter som kan sätta stopp för finansieringen av gängen. Men kanske är telefonbedrägerier just en sådan.

På ena sidan hittar man offren för bedrägerierna. Inte sällan handlar det om ensamstående, äldre kvinnor vars sparkapital eller pensionskassa länsas. Vad som gränsar till nästan ännu värre är hur utsattheten hos de drabbade påverkar deras självkänsla. Flera personer har vittnat om det starka obehag som följer av skam och ånger – vilket är en av anledningarna till det stora mörkertal som polisen också lyfter fram som ett problem.

Behövs fler åtgärder – och lagstiftning

I SVT:s Uppdrag granskning fick tittarna nyligen ta del av hur bedrägerierna går till på andra sidan luren. En bra dag tjänar man upp till 200 000 kronor, sade en av brottslingarna innan ännu en pensionär ringde upp i tron att hon hade nått sin bank. Hon är bara en av alla som har blivit måltavlor för att de är tvungna att rätta in sig i digitaliseringsledet – utan att behärska vare sig bank-id eller relevanta appar.

Konsumentombudsmannen, som intervjuades i samma program, lyfte bland annat att bankerna måste ta ett större ansvar för de kunder som blir lurade och förlorar sina besparingar. Av förklarliga skäl undviker bankerna att berätta om hur deras säkerhetsrutiner fungerar, men av det kraftigt ökade antalet anmälningar att döma behövs fler åtgärder – och ny lagstiftning.

Passande nog klubbade Storbritannien nyligen igenom en ny lag som innebär att bankerna i många fall kommer att bli skyldiga att ersätta kunder som utsätts för bedrägerier. Med rätt incitament att sätta stopp för utvecklingen är ambitionen att bankerna ska upptäcka och förhindra fler bedrägerifall. Enligt en chef på landets motsvarighet till Finansinspektionen har det redan visat sig ha gett utdelning i form av förbättrade säkerhetsåtgärder, och därmed färre bedrägerier.

För en regering som har för vana att blicka över sundet, mot Danmark, för att hämta inspiration – vore det klokt att även i detta fall dra lärdomar från ett annat land.