Ge EU-valet den uppmärksamhet som det förtjänar

Det är någonting särskilt i luften strax innan kända politiker byter parti. Kanske för att det är sällan det händer. Att en partiledare och partisekreterare presenterar sin senaste medlemsrekrytering är ännu mer sällsynt.

Vad ligger till grund för valberedningarnas förslag till listor? Vilka kriterier används?

Men så var det när Johan Pehrson (L) och Gulan Avci (L) stod sida vid sida med Anna Maria Corazza Bildt, tidigare Europaparlamentariker för Moderaterna, under måndagens pressträff (18/9). Med en profilerad politiker som potentiellt toppnamn sätter L-ledningen hoppet till att hon ska locka röster – vilket med tanke på att Liberalerna hankade sig kvar med 4,13 procent i det senaste valet till Europaparlamentet skulle vara i behov av.

Fokusera inte på enskilda kandidater

Corazza Bildts sorti från Moderaterna fick stor uppmärksamhet i media. Av förklarliga skäl finns ett betydligt större intresse att rapportera om dramatiska partibyten eller interna strider om vem som ska toppa listan i nästa val, än att skildra processerna som ligger bakom vilka som till slut blir svenska Europaparlamentariker.

Trots det har det senare ett värde som sträcker sig bortom den traditionella medielogiken. Med mindre än ett år tills valet till Europaparlamentet har de flesta partier påbörjat sina interna processer med att vaska fram tänkbara kandidater. Då är det viktigt att medierna inte bara fokuserar på enskilda kandidater och deras utspel, utan även granskar processerna inom partierna. Vad ligger till grund för valberedningarnas förslag till listor? Vilka kriterier används? Hur utvärderar partierna nuvarande Europaparlamentariker?

Anmärkningsvärt

I en tid när EU-politiken påverkar allt från kommunernas vatten- och avloppsfrågor till fiskekvoterna i Östersjön är det anmärkningsvärt hur lite utrymme som ägnas åt skedet som avgör vilka svenskar som kommer att ta plats i en så pass mäktig beslutsförsamling.

Avsaknaden av uppmärksamhet i olika EU-frågor är dessutom inte förbehållet partiernas inre liv, utan också i sakpolitiken. Den bristande insikten om i vilken utsträckning Sverige påverkas av EU-politik – och inte minst att svensk politik i allra högsta grad påverkas av EU-politik – gjorde sig påmind i fjolårets riksdagsval. När EU-forskare vid Lunds universitet kartlade hur närvarande EU-politiken var under höstens valrörelse var svaret väntat: EU var i princip helt frånvarande i utfrågningar, debatter och intervjuer.

Ingående rapportering behövs

Inför vårens val till Europaparlamentet finns en möjlighet att ta ett omtag och ägna valrörelsen den uppmärksamhet som den förtjänar. Sedan EU-valet 2004 har valdeltagandet i Sverige visserligen ökat i varje val. Men det ligger fortfarande på en relativt låg nivå givet den makt som skickliga Europaparlamentariker har möjlighet att utöva på lagstiftning som påverkar hundratals miljoner medborgare i medlemsländerna.

Ett första steg för att bidra till en större insyn, och förhoppningsvis ett ökat intresse, är att medierna granskar och rapporterar om EU-valet på ett lika ingående sätt som riksdagsvalet.