"Tala klarspråk om genusmotståndarnas politiska agenda"

Att en organisation som försvarar sexuellt likaberättigande inte längre känner sig välkomna på den svenska demokratins årliga stormöte är ett oroande tecken i tiden.

Jenny Gunnarsson Payne
Professor i etnologi vid Södertörns högskola
Matilda Tudor
Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola

Årets Almedalsvecka präglas av en frånvaro, vilket av flera aktörer valts att uppmärksammas genom aktionen #enstolförRFSL. Som ett resultat av nazisternas tidigare närvaro har nämligen RFSL beslutat sig för att stanna hemma. Att en organisation som försvarar sexuellt likaberättigande inte längre känner sig välkomna på den svenska demokratins årliga stormöte är ett oroande tecken i tiden.

I samband med framväxten av ett ökat antal högerpopulistiska, konservativa och auktoritära rörelser har grundläggande medborgerliga rättigheter som jämställdhet, reproduktiva rättigheter och sexuellt likaberättigande alltmer blivit föremål för angrepp. Den ultrakonservativa högern kallar det för ett kulturkrig, och det som mer än något annat kommit att förena till synes disparata aktörer i dessa frågor är motståndet mot ”genus”. Nationalister, högerpopulister och rena nazister samlas numera med olika konservativa kristna grupperingar i Sverige och globalt i gemensam kamp mot vad de kallar för ”genusideologin”.

katolsk motståndsstrategi

Enligt den ideologiska berättelse som cirkulerar i dessa sammanhang är genusideologin ansvarig för allt ifrån vetenskapliga brister till den heterosexuella kärnfamiljens förfall, barns psykiska ohälsa och ökningen av unga personer i transvården. Det är väl belagt i forskningen att den här berättelsen först formulerades på 1990-talet, som en katolsk motståndsstrategi mot FN:s arbete för reproduktiva rättigheter och HBTQ-personers rättigheter. Länkar här och här. Ordet ”genus” beskrevs redan då som en Trojansk häst vars syfte är att underminera ”den traditionella familjen”. Genusvetenskapen beskrivs som dess ideologiska motor och idéerna som uppbackade av en ekonomisk och politisk elit, bestående av bl.a. EU, FN, civilsamhällesorganisationer och mäktiga företagsmagnater och deras stiftelser.

Hot och våld

Den här berättelsen har visat sig mycket effektiv för politisk mobilisering. Den väcker till och med så starka känslor att vissa tar till hot, hat eller rent av våld. I den här berättelsen blir underordnade grupper till mäktiga fiender (t.ex. en ”homolobby” eller ”genuspoliser”), och den rättfärdigar hot och hat mot genusvetare och feminister. Att RFSL är frånvarande från Almedalen är bara ett av många uttryck för detta. Bombattrappen utanför Nationella sekretariatet för genusforskning förra året är ett annat. Trots det har vi har folkvalda som deltar i internationella möten där den här konspirationsteorin sprids, som det som anordnades av Political Network for Values i Bogotá tidigare i år, och begrepp som ”genusflum” används nu på högsta politiska nivå.

Berör oss alla

Frågor som jämställdhet, sexuellt likaberättigande, reproduktiva rättigheter och vetenskapliga teorier om kön och genus är alla frågor som bör ha en plats i det demokratiska samtalet eftersom de på ett eller annat sätt berör oss alla. För att göra det måste vi dock tala klarspråk om genusmotståndarnas politiska agenda och hur den faktiskt inte bara hotar minoritetsgruppers säkerhet, utan också utgör ett allvarligt hot mot demokratiska och medborgerliga rättigheter som de flesta av oss har kommit att ta för givna. Det kommer att krävas långt mer än att reservera en stol i Almedalen; dessa alltmer högljudda röster måste sättas i ett större sammanhang och bemötas med saklig diskussion från fler än de för stunden direkt drabbade.