Fredrika har fått tre vindkraftsparker, men få nya jobb

Fredrika är en liten by i södra Lappland. En gång var det en egen kommun. Numera är Fredrika en del av Åsele kommun. När jobben inom jord- och skogsbruk blev färre minskade invånarantalet snabbt. På senare år har det stabiliserats kring 300 personer om man räknar in några små grannbyar.

Ett väl fungerande äldreboende i renoverade lokaler läggs ned liksom ett bibliotek som kostat 100 000 kronor per år att hålla öppet.

Trots att byn är liten har det fram till nu funnits skola, äldreboende, bibliotek, affär, hotell och campinganläggning. Lugnet och de vackra vyerna har gjort att en grupp buddistiska munkar har slagit sig ned här.

Numera är området kring Fredrika också en viktig del av det som brukar kallas för ”den gröna omställningen”. Vattenfall har byggt tre stora vindkraftsparker runt byn. Tillsammans svarar de för ungefär en procent av hela landets elanvändning. Sedan tidigare finns ett stort vattenkraftsmagasin, som ser till att kraftverken i Gideälven har en jämn tillgång till vatten året om.

Blygsamma intäkter för kommunerna

Hade Fredrika legat i Finland eller i Norge så hade det varit ett ekonomiskt välmående samhälle. I Norge får kommuner del i vinster från både vind- och vattenkraft. I Finland hade vindkraftsparkerna gett motsvarande 24 miljoner kronor per år i skatteintäkter till kommunen.

Men nu ligger Fredrika i Sverige och då handlar det om blygsamma belopp som energibolagen frivilligt delar ut till byarna i närheten av vindkraftsparker. Kommunen får inga skatteintäkter. I dag krävs det också bara ett fåtal tekniker för att sköta driften av en vindkraftspark.

Utredningen körde fast

Den utredning som skulle föreslå ett system för hur kommunerna skulle få del i vinsterna vid vindkraftsetableringar körde fast (SOU 2023:18). Direktiven från den förra och den nuvarande regeringen var motstridiga, menade utredarna.

Utan intäkter från utnyttjandet av naturresurser är Åsele en av alla små glesbygdskommuner som brottas med ekonomiska problem. Befolkningen, och därmed skatteintäkterna, minskar. Samtidigt är skollokaler och äldreboenden lika stora och avstånden inom kommunen är lika långa som när det bodde betydligt fler människor här.

Besparingar och besvikelse

Kommunledningens lösning på de ekonomiska problemen är att centralisera den offentliga servicen. Det första förslaget innebar att äldreboendet och biblioteket i Fredrika skulle läggas ned och att eleverna redan från tredje klass skulle åka de dryga fem milen in till Åsele. Efter omfattande protester från Fredrikaborna under förra hösten drogs sparförslaget för skolan tillbaka. Men det lilla biblioteket hade öppet för sista gången i början av februari och i augusti ska äldreboendet Duvan avvecklas.

De personer jag pratade med när jag senast var i Fredrika var upprörda och djupt besvikna. Ett väl fungerande äldreboende i renoverade lokaler läggs ned, liksom ett bibliotek som kostat 100 000 kronor per år att hålla öppet.

Stora ingrepp i naturen

Det finns ytterligare en paradox i Fredrikas och Åsele kommuns roll i den gröna omställningen. Trots det enorma överskott av el som produceras i kommun går det i dag inte att ansluta nya elkrävande anläggningar till elnätet. Frågan är inte bara hypotetisk. Kommunen har tvingats säga nej till etableringar av denna anledning.

Det finns många platser som Fredrika i Norrlands inland. Samhällen och kommuner där uttag av naturresurser satt stora spår i landskapet. Med planerna på en industriell omställning som kräver mycket el och metaller växer planer på fler vindkraftparker, högspänningsledningar och gruvor. Om ytterligare stora ingrepp i naturen ger få nya jobb och neddragningarna i en redan begränsad offentlig service fortsätter är det ett recept för djup besvikelse och skärpta motsättningar.