"Vi kommer att få lära oss att leva med en mycket varm vardag"

OPINION. När en tredjedel av världens befolkning riskerar att få en vardag med extrema temperaturer så är det något vi alla kommer att behöva förhålla oss till. Därför måste rika länder som Sverige och Danmark växla upp det internationella klimatsamarbetet, skriver Mattias Söderberg, ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance.

En uttorkad damm i Haryana, Indien. Boskapen går vanligtvis till dammen för att dricka.
En uttorkad damm i Haryana, Indien. Boskapen går vanligtvis till dammen för att dricka.Foto: Mustafa Quraishi/AP/TT

Minns ni värmeböljan förra sommaren? På några platser runtom i Europa nådde temperaturen 45 grader. Det var en ovanligt hög temperatur som pressades upp över Europa från Sahara. Men det var också en inblick i vardagen för över tre miljarder människor i framtiden. Det kräver handling.

En ny forskningsrapport drar slutsatsen att med den nuvarande utvecklingen riskerar en tredjedel av världens befolkning att om bara 50 år få leva med temperaturer som påminner om Saharaöknen. Det är en mycket skrämmande utveckling som kommer att få stora konsekvenser.

Drabbar världens största städer

Stigande temperaturer är kärnan i klimatdebatten, så på det sättet bidrar inte rapporten med något nytt. Men den målar upp en viktig bild av de utmaningar som vi står inför. Några av världens största städer ligger i de områden där temperaturökningar kommer att skapa stora problem. När en värmebölja drabbade den indiska storstaden Chennai förra året blev läget kritiskt. Det bor cirka tio miljoner människor i Chennai och staden höll på att få slut på vatten. Situationen utvecklades snabbt till en mardröm, inte minst för stadens många fattiga invånare som varken har luftkonditionering eller vatten på lager.

Stigande temperaturer i några av världens mest tätbefolkade områden kan leda till migration. Det sker både eftersom vissa områden blir obeboeliga, men också eftersom de stigande temperaturerna får konfliktnivån att stiga, till följd av brist på grundläggande resurser som vatten och bördig jord. Något vi redan i dag ser tendenser på i de länder som ACT-alliansens medlemmar arbetar i.

Mer fokus på klimatanpassning

Fakta
Om skribenten
Mattias Söderberg arbetar som klimatrådgivare vid danska Folkekirkens Nødhjælp. Han är även ordförande för klimatarbetet i globala Act Alliance, där bland andra Act Svenska kyrkan och Diakonia är med.

Men vi får aldrig tappa hoppet. Och som forskarna också skriver i den nya rapporten, så finns det fortfarande mycket vi kan göra. Att minska våra utsläpp av växthusgaser är en självklarhet. Men en stor del av de temperaturstigningar forskarna talar om är redan på väg. Det beror på de utsläpp av växthusgaser som redan i dag finns i atmosfären. Dem kan vi inte stoppa och det är därför viktigt att vi även fokuserar på klimatanpassning.

Om vi vill minska migration, konflikter och humanitära katastrofer – vilket den stigande temperaturen bidrar till – behöver vi vara ambitiösa och agera snabbt. En del av de drygt tre miljarder människor som forskarna talar om kommer förmodligen att behöva migrera. I de mest utsatta områdena är det svårt att anpassa sig och då är migration den enda lösningen. Frågan är hur man säkerställer att den här migrationen sker tryggt och lugnt och hur de människor som blir av med sina hem får en möjlighet att etablera sig på en ny plats?

Vatten, sanitet och kylning

Men majoriteten av de många människor som kommer att leva med en mycket varm vardag kommer att behöva anpassa sig. Det kräver stora investeringar i vatten, sanitet, kylning och matvaruproduktion. Det finns redan lösningar. Några av dem kan nordiska företag exportera och några stöttas redan genom bistånd.

När en tredjedel av världens befolkning riskerar att få en vardag med extrema temperaturer så är det något vi alla kommer att behöva förhålla oss till. Det är därför viktigt att rika länder som Sverige växlar upp det internationella klimatsamarbetet. Vi behöver öka anpassningsstöden i de sårbara länderna som måste hantera den snabbt stigande temperaturen.

Forskarnas prognos är skrämmande och det kommer bli än mer skrämmande om vi inte agerar nu.

Nämnda personer

Mattias Söderberg

Ordförande för klimatarbetet i ACT Alliance och chefrådgivare klimatfrågor Folkekirkens Nødhjælp
Masterexamen i statsvetenskap (Lunds uni. 2002)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00