Tunga klimatfrågor återstår för statscheferna

5 700 tecken klimatslutsatser

12. För att EU ska kunna uppnå sitt klimatneutralitetsmål för 2050 i linje med målen i Parisavtalet måste det höja sin ambitionsnivå för det kommande årtiondet och uppdatera sina ramar för klimat- och energipolitiken. Europeiska rådet ställer sig därför bakom ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast 2030 på minst 55 % av växthusgasutsläppen jämfört med 1990. Det uppmanar medlagstiftarna att låta detta nya mål återspeglas i förslaget till europeisk klimatlag och att snarast anta detta.

13. Vi kommer att höja våra klimatambitioner på ett sätt som kommer att driva på en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen, medföra hälso- och miljövinster för EU-medborgarna samt bidra till EU-ekonomins långsiktiga globala konkurrenskraft genom att främja innovation i grön teknik.

14. Detta mål kommer att uppnås gemensamt av EU på mest kostnadseffektiva tänkbara sätt.
Samtliga medlemsstater kommer att delta i denna insats, varvid rättvise- och
solidaritetsaspekter ska beaktas, samtidigt som ingen får lämnas utanför. Det nya målet för 2030 måste uppnås på ett sätt som innebär att man bibehåller EU:s konkurrenskraft och beaktar medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential, inbegripet när det gäller ömedlemsstater och öar samt de ansträngningar som har gjorts. Europeiska rådet är medvetet om nödvändigheten av att säkerställa sammanlänkningar av energinät, energitrygghet för alla medlemsstater och energi till ett rimligt pris för hushåll och företag och av att respektera medlemsstaternas rätt att besluta om sin egen energimix och välja den teknik som lämpar sig bäst för att man
tillsammans ska kunna uppnå klimatmålet för 2030, inbegripet övergångsteknik såsom gas.

15. Offentlig finansiering och privat kapital måste mobiliseras för att möta de betydande investeringsbehov som dessa höjda ambitioner ger upphov till. De ekonomiska åtgärderna med anledning av covid-19-krisen innebär en möjlighet att driva på en hållbar omvandling och modernisering av våra ekonomier och uppnå konkurrensfördelar. Paketet med den fleråriga budgetramen och Next Generation EU, inbegripet mekanismen för en rättvis omställning, måste användas på bästa sätt för att vi ska uppnå våra klimatambitioner. Klimatåtgärderna kommer, enligt vad man enades om i juli 2020, att integreras i de politikområden och de program som finansieras genom den fleråriga budgetramen och Next Generation EU. Ett övergripande klimatmål på minst 30 % kommer att gälla för det totala utgiftsbeloppet i den fleråriga budgetramen och Next Generation EU och kommer att återspeglas i lämpliga mål i den sektorsspecifika lagstiftningen.

16. EU bör främja utarbetandet av gemensamma, globala standarder för grön finansiering. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att senast i juni 2021 lägga fram ett lagstiftningsförslag till en EU-standard för gröna obligationer. Europeiska rådet välkomnar även EIB-gruppens färdplan för en klimatbank 2021–2025, som kommer att bidra till uppfyllandet av gruppens åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar på 1 biljon euro senast 2030.

17. Europeiska rådet uppmanar kommissionen att bedöma hur alla ekonomiska sektorer på bästa sätt kan bidra till målet för 2030 och att lägga fram de förslag som krävs, åtföljda av en djupgående undersökning av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna på medlemsstatsnivå och då beakta nationella energi- och klimatplaner samtidigt som befintlig flexibilitet ses över. Kommissionen uppmanas att med beaktande av de principer som anges i punkt 14 särskilt överväga följande:

– Att undersöka hur utsläppshandelssystemet kan stärkas, särskilt reglerna för
koldioxidprissättning, samtidigt som dess integritet bevaras och man beaktar behovet att ta itu med fördelningsfrågor och energifattigdom.
– Att föreslå åtgärder som gör det möjligt för den energiintensiva industrin att utveckla och införa innovativ klimatneutral teknik, samtidigt som den behåller sin industriella konkurrenskraft.
– Att föreslå en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna för att säkerställa EUpolitikens miljöintegritet och undvika koldioxidläckage på ett sätt som är förenligt med
WTO:s regler.
– Att ta itu med farhågor som framförts i fråga om insatsfördelningen, rättvisa och
kostnadseffektivitet, skogsbruk och markanvändning samt ökande utsläpp och
minskande sänkor från dessa sektorer till följd av klimatförändringarnas negativa
effekter.

18. Man kommer som en del av den kommande lagstiftningen att ta upp problemet med obalanser för moderniseringsfondens stödmottagare i och med att de inte mottar inkomster som motsvarar de kostnader som betalats av dessa medlemsstaters anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem.

19. Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan och anta ytterligare riktlinjer i god tid innan kommissionen lägger fram sina förslag. Vid det tillfället kommer man att diskutera framtiden för förordningen om ansvarsfördelning.

20. EU:s nationellt fastställda bidrag kommer att uppdateras enligt det nya bindande målet och lämnas in till UNFCCC:s sekretariat före årets slut. Inför COP 26 upprepar Europeiska rådet att internationellt engagemang är avgörande för att man ska lyckas ta itu med klimatförändringarna. Det uppmanar samtliga parter, särskilt de stora ekonomierna, att lägga fram egna ambitiösa mål och en egen ambitiös politik. Det understryker vikten av kraftfulla och samordnade åtgärder genom en aktiv europeisk klimatdiplomati.

21. EU kommer att säkerställa att dess handelspolitik och handelsavtal är förenliga med dess klimatambitioner.

22. Europeiska rådet ser fram emot en intensifiering av de internationella åtgärderna för att skydda den biologiska mångfalden inför den femtonde partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald, som kommer att anordnas i Kina nästa år.