Teknikföretagen: EU:s industripolitik avgörande för att klara klimathotet

Sverige är beroende av handel med vår omvärld. Vår export uppgår till nästan hälften av bruttonationalprodukten och sysselsätter en fjärdedel av befolkningen. Svensk välfärd bygger alltså på goda förutsättningar för våra företag att bedriva handel på en tilltagande konkurrensutsatt världsmarknad.

Men trots att industrin står för en tredjedel av svensk export får industripolitiken inget större utrymme i den offentliga debatten, som domineras av andra frågor än motorn till svensk välfärd.

"Utan erfarenhet"

Av de 20 svenska EU-parlamentariker som tillträdde sommaren 2019, tog en parlamentariker ordinarie plats i inremarknadsutskottet, två i industriutskottet, två i utskottet för internationell handel och ingen i det viktiga budgetutskottet.

Detta trots att tre fjärdedelar av vår export går till den inre marknaden och att industrin står för ungefär vart femte jobb i Sverige. I jämförelse har vi fem ledamöter i miljöutskottet och fyra i jämställdhetsutskottet. När det var dags för Sverige att nominera en EU-kommissionär valde regeringen en kandidat utan erfarenhet från näringslivet eller av handels- och industrifrågor.

Miljötekniska lösningar

Utan att förringa det lika viktiga arbete som sker i EU-parlamentets utskott för miljöfrågor är industriutskottet av stor vikt för att adressera klimatförändringen.

Klas Wåhlberg och Joel Jonsson
Teknikföretagen

Industrin genomgår just nu en grön omställning och utan att förringa det lika viktiga arbete som sker i EU-parlamentets utskott för miljöfrågor är industriutskottet av stor vikt för att adressera klimatförändringen.

Svenska företag är världsledande i att ta fram miljötekniska lösningar som bidrar till att adressera klimathotet. EU måste därför utveckla en industripolitik som optimerar industrins förutsättningar att genom innovation ta fram lösningar på vår tids stora samhällsutmaningar, och tillvarata de strategiska möjligheter som dessa utmaningar utgör.

Detta kräver bland annat ökade satsningar på forskning och utveckling, ett regelverk som kan anpassas efter nya teknologier och en ambitiös frihandelspolitik som underlättar för företagen att sprida sina innovationer världen över.

"Riskerar att skada"

Sverige är ett av de mest innovativa länderna i världen och svenska teknikföretag gynnas av konkurrens på lika villkor. I brist på globala överenskommelser behöver vi därför en industripolitik som värnar konkurrensneutralitet på marknadsliberala grunder, både på EU:s inre marknad och med länder bortom EU:s gränser.

Tungviktare som Tyskland och Frankrike har efter den stoppade Siemens/Alstom-affären uttryckt ett behov av att revidera EU:s konkurrenslagstiftning och statsstödsregler för att skapa europeiska jättebolag och genom en ökad regional autonomi bemöta global konkurrens från främst Kina och USA. Detta riskerar att skada EU:s komparativa fördel, den inre marknaden, och negativt påverka mindre länder som Sverige med en majoritet små- och medelstora företag.

Snedvriden konkurrens

Samtidigt finns det reella problem som behöver adresseras och kräver att vi hittar en balans mellan frihandel, som är avgörande för ett exportberoende land som Sverige, och att skydda våra legitima affärsintressen. Exempel på det är upprättandet av tullar och handelshinder, omfattande statliga subventioner, prisdumpning, forcerad teknologiöverföring och investeringar som görs på icke-kommersiella grunder. Detta leder till en snedvriden global konkurrenssituation som missgynnar marknadsliberala länder som Sverige.

Hur dessa utmaningar bemöts blir en ödesfråga för att värna goda konkurrensförutsättningar, både på den inre marknaden och med länder utanför EU, och kommer att påverka svenska företags konkurrenskraft kommande decennier. Det är nu frågorna avgörs.

Uppmanar svenska beslutsfattare

Global konkurrenskraft börjar på hemmaplan, genom bästa möjliga förutsättningar för våra företag. EU:s industripolitik måste tas fram i nära samverkan med de som har mest kunskap om de villkor som råder på marknaden, nämligen industrin. Vi uppmanar därför svenska beslutsfattare att fördjupa sitt förankringsarbete och aktivt samverka med industrins företrädare för att värna ett EU lämpat för Sveriges intressen.