Tacka ja till EU:s fruktstundspengar

Fram tills nu har Sverige envist tackat nej till EU:s fruktstöd till skolorna, och därmed också till en möjlighet att investera i de svenska barnens hälsa. 2023 hade Sverige kunnat få ett bidrag till skolfrukt på sammanlagt 35 miljoner kronor – ett startskott för en bättre folkhälsa. Under våren framförde vi en uppmaning till våra beslutsfattare att återigen överväga möjligheten att ta emot EU:s stöd, vilket ledde till positiva resultat.

Nu, den 15 november, närmar vi oss ett avgörande ögonblick där vi kommer att få första tecknen på beslutets inriktning. Denna dag kommer Jordbruksverket att överlämna en preliminär rapport till regeringen om huruvida och hur detta stöd kan implementeras i Sveriges skolor.

Bara var tionde skola erbjuder i dag frukt till eleverna

Behovet av stödet är stort, faktiskt större nu än i våras menar vi. En majoritet av svenskarna får i dag inte i sig tillräckligt med frukt och grönt. De ekonomiska utmaningarna som hushållen ställs inför i mataffären blir allt tuffare. Och i skenet av den ekonomiska krisen väljer en femtedel av svenskarna bort frukt och grönt för att spara pengar.

Trenden måste vändas

Hälsosamma matvanor kan utjämna hälsoskillnader mellan människor med starkare socioekonomisk position och de med svagare socioekonomisk position. Men för den som inte har råd att välja hälsosamt är det en klen tröst. Med andra ord blir det allt viktigare för våra samhällsinstitutioner att med alla till buds stående medel arbeta för att jämna ut de socioekonomiska klyftorna kopplade till en hälsosam livsstil. Trenden behöver vändas och skolornas roll i det arbetet ska inte underskattas. I skolan möts alla elever över samma måltid, det blir en chans för de elever som inte har tillgång till hälsosam mat hemma att få bli mätta på näringsrik och varierad kost, frukt och grönt.

Samtidigt kommer alarmerande rapporter från skolrestaurangerna att eleverna är hungrigare, de äter allt större portioner och det blir svårare att tillgodose behoven när lunchbudgeten äts upp av inflation och stigande matpriser. Bara var tionde skola erbjuder i dag frukt till eleverna. I stället uppmuntrar nära hälften av högstadieskolorna ungdomarna att själva ta med frukt – trots att skolan enligt lag ska vara avgiftsfri.

Hälsosam mat till alla är i slutändan en demokratifråga. EU:s skolfruktsprogram är ett exempel på en insats som kan göra skillnad med små medel – och det lyckas. Forskning visar att initiativet har ökat barnens intag av frukt under skoltid, och även skolfruktsprogram utanför EU har visat sig förbättra matvanor.

Svenska barn förtjänar fruktstund

Sverige har, som enda EU-land, under många år tackat nej till stödet med hänvisning till krånglig administration. Men i våras hände något. Efter att vi och flera andra aktörer lyfte frågan om att ompröva beslutet, meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren att han gett Jordbruksverket i uppdrag att se över hur ett fruktstöd skulle kunna införas i svenska skolor.

Nu är det dags. Vi väntar med tillförsikt på Jordbruksverkets delrapport som lämnas över till regeringen den 15 november. Vår förhoppning är att man, mot bakgrund av hur det ekonomiska läget riskerar att slå mot folkhälsan, nu ser allvaret i situationen och lyckats hitta de administrativa lösningar som tidigare inte verkat stå att finna. De svenska skolbarnen förtjänar sin fruktstund, oavsett om deras föräldrar har råd eller inte.