Sverige hade dolda planer på eget kärnbränsle

Tre återfunna pärmar på Strålsäkerhetsmyndigheten avslöjar att Sverige en gång hade ambitionen att bli självförsörjande på kärnbränsle. Det berättar myndigheten om i en liten nätt rapport, samma vecka som fyra av landets kärnkraftsreaktorer fått sin dödsdom.

Vissa avgörande detaljer om programmet har utelämnats i rapporten, som tagits fram av Försvarets totalforskningsinstitut (FOI) på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. Framför allt om hur man bygger en centrifug för anrikning av uran. Det vore ingen bra idé om myndigheten delade med sig av de uppgifterna, enligt Lars Hildingsson på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vi bedömer att det är kunskaper som det inte finns allmän tillgång till. Det är kunskaper som inte bör spridas, säger han.

Känsligt material

Att det rör sig om upp till 45 år gamla ritningar och rapporter spelar ingen roll, kunskaperna är för känsliga och ska inte hamna i orätta händer, enligt Hildingsson.

Projektet att Sverige skulle anrika uran på egen hand initierades "i en tid av optimism och framtidstro i kärnkraftsbranschen" står det i rapporten. Det vill säga något av motsatsen för branschens tillvaro i oktober år 2015. 

– Det är en slump att vi publicerar det här nu. Vi har faktiskt inte tänkt på den kopplingen, säger Lars Hildingsson apropå att både OKG AB och Ringhals AB fattade definitiva beslut om förtida stängning av vardera två reaktorer förra veckan.

Pärmarna och dess innehåll har samlat damm och glömska i många år. Det var sommaren 2011 som Lars Hildingsson övertog dem efter en kollega och då upptäckte vad de innehöll. Sedan dröjde det ytterligare ett par år innan de lämnades över till FOI för genomgång.

– Ingen av oss har känt till det här programmet, inte ens att man har tittat på detta, säger Hildingsson.

Industrijättar inblandade

Anrikningsprojektet löpte mellan åren 1967 och 1975 och drevs av statliga bolaget AB Atomenergi, ett antal myndigheter och företag (ASEA, Alfa Laval, Saab, Sandvik) var också inblandade. Den ursprungliga ambitionen var att Sverige skulle vara självförsörjande på kärnbränsle år 1980.

Hur programmet kan ha fallit helt i glömska 40 år senare, även i Strålsäkerhetsmyndighetens korridorer, tycker inte Lars Hildingsson är så underligt trots allt. 40 är en lång tid och han påminner om att på den tiden var den kärntekniska verksamheten inte lika hårt reglerad och inte under lika stark kontroll.

Projektet hann aldrig lämna ritbordet innan det avslutades i mitten på 1970-talet, då det inte längre var ekonomiskt försvarbart utifrån att tillgången på kärnbränsle i omvärlden hade ökat.

Det som finns kvar i dag är de tre pärmarna, som nu har flyttats från Lars Hildingssons bokhylla till Riksarkivet.