Sverige behöver ett skarpt energieffektiviseringsmål
DEBATT. Vi uppmanar Energikommissionen att sätta ned foten angående energieffektivisering. Det är uppseendeväckande att Sverige nu har ett mål som i princip uppfylls utan några nya insatser och utan att de åtgärder som vi alla tjänar på genomförs. Det leder inte till ett hållbart energisystem, skriver tio branschföreträdare.
Energieffektivisering är samhällsekonomiskt riktigt, bra för miljön och jobben samtidigt som det ger en möjlighet för svenska företag att utvecklas för att kunna exportera teknik och know-how. Men idag satsar vi mer på att tillföra systemet förnybar energi än att minska den ineffektiva användningen. Det kostar onödigt mycket för samhället. Politiken borde göra mer. Energiminister Ibrahim Baylans engagemang förra veckan på IEAs (IEA-International Energy Agency) första globala konferens om energieffektivisering ser vi som ett startskott för en ny svensk politik för energieffektivisering, där ett skarpt mål för effektivisering ligger som grund.
Svensk teknik på export
Sverige har utvecklat storskaliga tillförselsystem och produktionsanläggningar med låg klimatpåverkan. Det är mycket bra och idag går fjärrvärmen på export. Nu är det dags att fokusera på energianvändningen så att hela energisystemet blir effektivt. En effektiv energianvändning får återverkningar i hela systemet, både i distributionen och i produktionen.
Just nu förhandlar partierna om Sveriges framtida mål för energieffektivisering. Vad som fastslås nu kommer att påverka svensk energieffektivisering för många år framöver. Nu har vi chansen att ta fram ett mål som verkligen betyder något. Vi vill därför att Sverige ska besluta om ett ambitiöst mål som:
- styr mot en verklig effektivisering av energianvändningen,
- involverar alla viktiga sektorer såsom byggnader, transporter och industri och
- driver fram innovation hos svenska företag och öppnar nya exportmöjligheter.
En effektiv slutanvändning är av yttersta vikt för att alla delar i energisystemet ska komma till sin rätt och kunna bidra med kvalitet, annars använder vi vårt klimatanpassade system till att elda för kråkorna. Vi måste förhindra det ”energiläckage” vi har idag i form av ineffektiv användning. Idag är det dessutom betydligt billigare att energieffektivisera än att fylla på med förnybar energi.
Ett mål som styr rätt
Sverige har idag inget sätt att värdera olika energislag. 1 kWh el och 1 kWh fjärrvärme viktas lika i vår energistatistik, trots att el har ett annat värde. El behövs för att tända lampor, driva motorer eller datorer med mera och vi bör därför värdera elen högre än till exempel varmvatten. Många industriella processer är starkt elberoende, och vissa industrier och sektorer kommer dessutom att behöva öka sin elanvändning för att minska sin klimatpåverkan. Vi behöver därför värdera el som den högvärdiga energibärare den är. Vi tycker att byggregler, energistatistik och energimål ska göra skillnad på el och annan energi.
Sverige kan effektivisera med över 40%
Vårt förslag är att Sverige ska sätta ett nationellt mål för energieffektivisering på minst 40% till 2030 jämfört med 2014. Potentialbedömningar visar att det är ett realistiskt mål. Målet ska definieras så att de leder till verklig effektivisering av den energi vi använder. Vi ska få ut samma - eller mer - nytta för mindre mängd energi. Målet ska fördelas på olika sektorer i samhället där potentialen i relativa termer är känd och aktörer på så sätt kan känna sig involverade.
Effektivisering ger lägre effektbehov
Energieffektivisering leder i de allra flesta fall även till lägre effektbehov. Det är en viktig aspekt både med avseende på energianvändningens miljöpåverkan (ofta är det störst miljöpåverkan när effektbehovet är som störst) och med tanke på utmaningar i framförallt elsystemet när vi nu ställer om till 100% förnybart.
Därför uppmanar vi nu Energikommissionen att ta beslut om ett ambitiöst svenskt mål för energieffektivisering. Ett beslut som inte ger utrymme om tvivel var Sverige står i effektiviseringsfrågan. Det kommer att ge vinster för både miljön, fastighetsägare, villaägare, offentliga sektorn och svenska företag!
Louise Trygg, professor i Energisystem vid Linköpings universitet
Kristina Mjörnell, affärsområdeschef, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
Andreas Johansson, enhetschef, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
Birgitta Govén, ordförande Energirådgivarna
Jan Siezing, vd Installatörsföretagen
Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen
Lotta Bångens, vd, Energieffektiviseringsföretagen
Britta Permats, vd Svensk Ventilation
Eje Sandberg, ordförande Sveriges Centrum för Nollenergihus
Anneli Kouthoofd, vd Isoleringsfirmornas förening
Debatt på Altinget
Vill du medverka i debatten? Kontakta debattredaktör Ola Hjalmarsson på [email protected]