Svenskt näringsliv: Regeringen måste skydda svensk klimatomställning

DEBATT. Regeringen måste agera skyndsamt och kraftfullt inom taxonomin för att skapa förutsättningar för fortsatta investeringar inom svensk vatten- och kärnkraft. Det skriver Svenskt näringsliv.

Lina Håkansdotter
Avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur, Svenskt näringsliv
Marcus Morfeldt
Hållbarhetsexpert, Svenskt näringsliv


På EU-nivå arbetas just nu med ett nytt regelverk för att klassificera vad som är miljömässigt hållbart eller inte, den så kallade taxonomin. Det är ett mycket detaljerat regelverk som syftar till att främja en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan genom de investeringsbeslut som fattas på finansmarknaden. Därigenom kommer också regelverket få stor betydelse för företagens kapitalkostnader.

Taxonomin kan även komma att användas inom ramen för annan EU-reglering, exempelvis det kapitaltäckningsregelverk som styr bankers och kreditinstituts utlåning. Den kan också få betydelse för de fonder vars syfte är stödja återhämtningen efter covid-19 pandemin. Det är dessutom högst sannolikt att fler framtida regelverk kommer bygga på taxonomin.

Regeringen måste agera

Betydelsen av taxonomin kan alltså inte överskattas. Med hänsyn till taxonomins potentiella inflytande är det centralt att bedömningskriterierna blir rättvisande och gynnar klimatnytta på riktigt. I stället för att förhålla sig passiv förväntar vi oss nu att regeringen aktivt värnar såväl svenska intressen som global klimatnytta, och står upp för nyttan av vårt fossilfria elsystem.

Elektrifieringen av samhället är avgörande för att vi ska lyckas med klimatomställningen. Svenskt näringslivs bedömning är att elanvändningen kommer behöva öka med 60 procent fram till 2045. En så kraftigt ökad elanvändning är nyckeln för att Sverige ska kunna växa samtidigt som vi fasar ut användningen av fossila bränslen. Vi måste därför värna samtliga fossilfria tekniker för att inte försvåra och fördyra klimatomställningen och därmed riskera att inte nå upp till Parisavtalet.

Vi är en föregångare i världen

Sverige är i dag ett grönt föregångsland med en elproduktion som är närmast 100 procent fossilfri. När exportvaror producerade i Sverige säljs på världsmarknaden trycker de undan produktion med högre koldioxidutsläpp i andra delar av världen. På det viset skapas stor globala klimatnytta. Analyser vi nyligen publicerat visar att ett kostnadseffektivt och leveranssäkert elsystem i ett 2045-perspektiv förutsätter omfattande reinvesteringar i all befintlig vatten- och kärnkraft.

Men i det regelverk som nu tas fram av EU kan dessa två fossilfria kraftslag, som tillsammans utgör närmare 80 procent av svensk elproduktion, bli klassade som icke hållbara. Det skickar signaler till elproducenterna att inte investera mer i vatten- och kärnkraft. Och om de ändå skulle välja att göra det drivs kapitalkostnaderna upp: en kostnad som i slutändan kommer landa på alla som konsumerar el, till exempel den starkt elberoende exportindustrin.

Tappar konkurrensfördel

Men framförallt kommer företag som använder Sveriges fossilfria elmix i sin produktion generellt uppfattas som mindre hållbara. Investerares syn på svensk elförsörjning och svensk elintensiv industri riskerar med andra ord att påverkas klart negativt

Därmed skulle stora delar av den svenska industrin förlora en del av vad som varit en konkurrensfördel gentemot de flesta av de internationella konkurrenterna. I stället för att minska de globala utsläppen skulle EU:s taxonomi, tvärtemot sitt syfte, leda till ökade globala koldioxidutsläpp.

Det är allvarligt att regeringen inte gjort tillräckligt för att värna hjärtat i den svenska klimatomställningen och därmed svensk konkurrenskraft. Att på det sätt som nu kan ske i taxonomin, likställa svensk koldioxidfri vattenkraft och kärnkraft med el som produceras från kolkraft, vore att allvarligt skada klimatomställningen.

Vi är djupt oroade

Svenskt näringsliv är därmed djupt oroade för att den föreslagna taxonomin kan komma att få en negativ påverkan på våra möjligheter att nå klimatmålen och slå hårt mot svenska företags konkurrenskraft och därmed även mot vårt välstånd. Som en följd av detta skulle den även leda till en ökning av de globala koldioxidutsläppen. Regeringen måste nu agera skyndsamt och kraftfullt för att näringslivets konkurrenskraft och vår förmåga att klara klimatomställningen inte försvagas.

Forrige artikel Debatt: Trafikverket – bromskloss för klimatomställningen Debatt: Trafikverket – bromskloss för klimatomställningen Næste artikel "Förslag om utökad skyddsjakt på varg kan strida mot EU-rätten"
Balansgång för Bryssel när vetohot lyfts om taxonomin

Balansgång för Bryssel när vetohot lyfts om taxonomin

NATURGAS. Inom såväl EU-parlamentet som rådet pågår nu politiska förhandlingar för att kunna pressa fram detaljändringar i taxonomin genom att hota med veto. Men flera förhandlare tvivlar på de reella möjligheterna att blockera förslaget.