Tidöregeringen planerar en ny stor skogsutredning, trots att det endast är tre år sedan som skogsutredaren Agneta Ögren lämnade över sin omfattande utredning till dåvarande regering. Avstampet för den utredning som nu förbereds på landsbygds- och infrastrukturdepartementet är att göra en översyn av den nationella skogspolitiken ”givet utvecklingen sedan den skogspolitiska reformen 1993”.

Det framgår av det 26 sidor långa förslag till kommittédirektiv som Altinget har tagit del av. Förslaget till direktiv har, enligt uppgift, redan skickats ut på så kallad delning till övriga departement.

Men när Altinget på måndagen frågar om de rykten som cirkulerat bland olika aktörer om en skogsutredning och vad det i så fall är som ska ingå i den, väljer landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att beskriva det som att arbetet inte är särskilt långt framskridet.

Det pratas om att en ny större skogsutredning ska vara på gång. Vilka frågor är det som behöver utredas?

– Kring en skogsutredning är det bredare tag som är aktuellt i sådana fall. Men det håller vi på att titta på i min politiska stab, kring hur vi ska jobba på med ett sådant uppdrag och när vi kan tänkas landa ner i det. Det är inget beslutat än i regeringen. Men jag har nämnt det några gånger och det är inte omöjligt att vi behöver en utredning, säger Peter Kullgren till Altinget.

Är SD med i förhandlingarna om skogsfrågor?

– Primärt är det Tidödelarna som de är med i. Vi är inte i det läget än att vi kan svara på vilka som ska vara med. Nu tittar vi på om och hur vi ska ha en sådan mer omfattande skogsutredning.

Hörsammar sparförslag från Skogsstyrelsen

Även om avstampet för utredningen är mycket brett, så är det en rad specifikt utpekade frågor inom skogspolitiken som kan komma att ingå i utredningen, enligt det läckta dokumentet.

Bland annat har landsbygdsministerns stab hörsammat ett relativt färskt besparingsförslag från Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist om att stryka kravet på enskilda avverkningsanmälningar och istället fokusera på en övergripande systemtillsyn.

– Det är upp till regeringen att avgöra om och i så fall vad man ska göra åt det här. Vi har inga förbehåll, men vill peka på att det finns ett behov av att utreda, sade Sundqvist till Altinget tidigare i år.

Särregler för skogsbruk

I förslaget till direktiv ingår även att se över samrådsplikten enligt miljöbalken och överväga om den helt eller delvis kan tas bort när det gäller just skogsbruksåtgärder. 

Den förra skogsutredaren Agneta Ögren ägnade ett särskilt kapitel åt kraven på kunskap hos markägarna enligt miljöbalken respektive skogsvårdslagen. Men regeringen anser uppenbarligen att frågan behöver genomlysas än en gång.

I förslaget till utredningsdirektiv ingår att utredaren ska överväga om kunskapskravet och bevisbörderegeln i miljöbalken ska tydliggöras eller förändras när det gäller just skogsbruk. Det vill säga även här överväga en särregel för skogsbruket precis som för samrådsplikten. Utredaren ska också överväga om ett kunskapskrav bör införas i skogsvårdslagen.

Fridlysta arter ska inte hindra skogsbruk 

Regeringen vill också se över frågor kopplade till artskyddet och skogsbruket, ett område där kraven från skogsnäringen om ändrade och tydligare regler är stort. Enligt förslaget till direktiv ska utredningen ta fram förslag som säkerställer att pågående markanvändning inte ska kunna förbjudas i syfte att skydda nationellt fridlysta arter.

”Det bedöms i stället vara tillräckligt att visa dessa arter hänsyn enligt föreskrifter som Skogsstyrelsen meddelar med stöd av 30 § skogsvårdslagen. Detta säkerställer frivillighet som grund vid skydd av värdefull natur.” står det i utkastet till direktiv.

Artskyddsutredningen från år 2021 föreslog inte att fridlysningsbestämmelserna för nationellt fridlysta arter skulle ta särskild hänsyn till pågående markanvändning, vilket fick kritik från flera remissinstanser, enligt direktivet.

Förutom de nationellt fridlysta arterna finns det arter som är skyddade enligt EU:s Art- och habitatdirektiv.

Den här delen av uppdraget föreslås att lämnas i ett delbetänkande redan under det här året, medan övriga delar lämnas i ett slutbetänkande i slutet av år 2024.

Länsstyrelserna ska inte skydda skog

Enligt förslaget ska utredaren också ta fram ett förslag om att flytta huvudansvaret för att bilda naturreservat för att bevara värdefulla skogar från länsstyrelserna och kommunerna till Skogsstyrelsen.

Utredaren ska: föreslå ändringar i nationella miljömålen med koppling till skog.

Ur förslaget till direktiv

Utredaren ska också ge förslag på hur miljömålen som är kopplade till skog kan bli konkreta, mätbara, mer motiverande och i högre grad väga in andra hållbarhetsmål som skogsbruket bidrar till samt ta hänsyn till mål och krav inom EU-lagstiftningen.

Ökad skoglig tillväxt och kraven från EU

Men förutom raden av specifikt utpekade uppdrag, så är det alltså två mer övergripande frågor som ingår i det förslag till utredningsdirektiv som Altinget har tagit del av.

Utredaren ska beskriva hur skogspolitiken har utvecklats sedan 1993 års skogspolitiska reform samt hur kraven för skogsbruket har förändrats under tre decennier. I anslutning till detta vill landsbygdsministern få förslag på åtgärder som förstärker markägarens näringsfrihet och skogsbrukets lönsamhet i syfte att öka den skogliga tillväxten och tillgången på inhemsk biomassa.

Utredaren ska också, enligt förslaget, analysera kraven inom den europeiska gröna given med påverkan på svensk skogspolitik och skogsnäring samt lägga förslag på hur den svenska skogspolitiken bör utvecklas för att hantera det. Men – det ska ske utan att förutsättningarna för ökad skogsproduktion och skoglig tillväxt påverkas negativt.

”Sammantaget innehåller den nya politiken inom den gröna given flera nya regler och krav som inte fullt ut harmoniserar med dagens svenska skogspolitik och skogsbruk. En samlad analys av konsekvenserna för skogsbruket som en följd av utvecklingen inom EU på senare år saknas. Bilden kompliceras av att ytterligare lagförslag väntas.” står det i utkastet till direktiv.

I förslaget till utredningsuppdrag ingår också att ta fram en strategi för hur Sveriges påverkansarbete inom EU på skogsområdet kan stärkas.

Referensgrupp med alla partier

Enligt förslaget ska det också knytas en referensgrupp med representanter från samtliga riksdagspartier till utredningen.