Debatt

Solcellsbranschen skriker efter mer kompetens

Regeringen behöver omedelbart arbeta fram en färdplan för hur kompetensförsörjningen i Sverige ska säkras inom området för energiomställningen. Det skriver flera aktörer inom solenergi.

Fler utbildade projektörer, installatörer, elektriker och tekniker är avgörande för Sveriges energiomställning, skriver debattörerna.
Fler utbildade projektörer, installatörer, elektriker och tekniker är avgörande för Sveriges energiomställning, skriver debattörerna.Foto: Adam Ihse/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Axel Alm
vd Solkompaniet
Johannes Boson
Sverigechef Svea Solar
Pär Lundström
Senior rådgivare inom kompetens- och näringspolitik Installationsföretagen
Haris Music
vd Idola Solkraft
Anneli Sahlin
rektor Campus Nynäshamn
Anna Werner
vd Svensk Solenergi  

Det får närmast anses vara att slå in en öppen dörr att hävda att Sverige just nu behöver ett betydande tillskott av ny kompetens. Enligt Svenskt näringsliv har nästan 80 procent av arbetsgivarna svårt att rekrytera folk med lämpliga kvalifikationer – kompetensbristen beskrivs som det största tillväxthindret. Det är alltså inte jobb som saknas, utan personer med rätt kunskap.

Solenergi är lösningen

I den pågående energikrisen och det övergripande arbetet med klimatomställningen väcker det här en särskild oro. I den samstämmighet som råder politiskt om att mycket måste göras för att hantera både energiförsörjningen och klimatproblemet måste man ställa sig frågan: vem är det som kommer att göra jobbet?

Nu är det viktigare än någonsin att berörda myndigheter säkerställer att utbildningar inom elektrifiering och klimatomställning prioriteras.

Ett konkret exempel är utbyggnaden av solenergi. EU-kommissionen har nyligen föreslagit krav på installation av solenergianläggningar på vissa byggnader. Förslaget ingår i REPower EU-planen där solenergi i kombination med energieffektivisering framhålls som del av lösningen mot de höga slutkundspriserna. Installationstakten inom EU föreslås öka från 18 GW 2020 till 45 GW per år med mål om 300 GW solceller till 2028.

I Sverige stod solkraften 2021 för nästan en procent (1,1 TWh) av den totala elproduktionen. Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2020–2024 förväntas solenergin 2024 uppgå till runt tre TWh och från 2030 och framåt till mellan 10 till 30 TWh årligen. Det motsvarar 10–15 procent av elanvändningen. Betydande insatser kommer att krävas, både i form av material och arbete, för att förverkliga denna kraftfulla utbyggnad.

Förbättra matchningen

När det kommer till det praktiska genomförandet spelar yrkeshögskolan en viktig roll i samhällsomställningen. Yrkeshögskolan vilar på idén att förse företag och arbetsliv med den kompetens som efterfrågas. Det här gör att nio av tio som har genomgått en yrkeshögskoleutbildning får arbete.

Yrkeshögskolan har också fördelen att utbilda personer som redan kommit en bit i livet och därmed ofta är förankrade i sitt yrkesval. Men det är också en skolform som ger till exempel nyanlända en chans att lättare komma in på arbetsmarknaden. Den som under grundskola och gymnasium kämpade med sin motivation kan få en andra chans genom att påbörja en yrkeshögskoleutbildning.

I dag vittnar flera samhällsaktörer om yrkeshögskolans betydelse för att få fram personer med kompetens att utföra det arbete som väntar. Och yrkeshögskolan får ett gott betyg av både företag och de som genomgått en yrkeshögskoleutbildning. Men det finns saker kvar att göra. En sådan är att förbättra matchningen mellan individ och utbildning.

En intressant studie genomfördes nyligen av lärcentret Campus Nynäshamn som i dag bedriver utbildningen solenergitekniker. Lärcentret intervjuade under maj i år nästan 40 solcellsföretag för att följa upp kompetensbehovet av den utbildning man bedriver. Det framkom att man efterfrågar drygt 800 personer med den här kompetensen, ett gigantiskt behov sett till hur företag i allmänhet brukar svara i liknande studier.

Vi som har skrivit den här artikeln arbetar alla med frågor som anknyter till behovet av att få fram kompetens för att klara den pågående samhällsomställningen. Vi anser nu att regeringen omedelbart behöver arbeta fram en färdplan för hur kompetensförsörjningen i Sverige ska säkras i synnerhet inom området för energiomställningen.

För dialog med branschen

Nedan följer några av de viktigaste åtgärderna för att förse företagen med den kompetens de efterfrågar:

  1. Utveckla studie- och yrkesvägledningens kunskaper om samhällsomställningen och energibranschen för att kunna ge en bättre vägledning kring branschrelaterade utbildningar och yrken, till exempel inom solenergi.
  2. För en dialog med företagen om hur yrkesväxling hos företagets medarbetare kan göra företaget bättre rustat för framtiden. Har man till exempel arbetat länge med montering av solceller och vill vidare ska man kunna växla över till projektering, projektledning och kundkontakter genom att vidareutbilda sig via kvalificerade yrkeshögskoleutbildningar och andra vidareutbildningar.
  3. Utveckla kompetenskartläggning och valideringen så att rätt kompetens tas till vara och snabbare kommer ut på arbetsmarknaden.
  4. Öka anslagen till utbildningar med fokus på energiomställningen och stärk säkerhet och arbetsmiljö för att upprätthålla en hög kvalitet i arbetet med till exempel solenergiinstallationer.
  5. Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) behöver synliggöra nya yrken inom energiområdet. Till exempel finns inte ”energi” eller ”energi och klimat” samlat som ett eget utbildningsområde under yrkeshogskolan.se. MYH:s generaldirektör Thomas Persson har under våren skrivit att det är viktigt att YH bättre bidrar till att nå miljö och klimatmålen kopplade till Agenda 2030. MYH behöver nu bli tydligare med hur man ser på att befintliga utbildningar inom energiområdet fortsätter att bedrivas och utvecklas för att bland annat klara utbyggnaden av solenergi.
  6. Lyft fram det livslånga lärandet som modell för att klara samhällets allt mer komplexa utmaningar. Gör yrkeshögskolan mer proaktiv för att kunna ligga i framkant inom de yrkes- och teknikområden som utvecklas snabbt.

Plan för kompetensförsörjning

Det går inte att blunda för att vi på ett strukturerat och framsynt sätt måste ha en plan för hur kompetensförsörjningen framöver ska klaras. Yrkeshögskolor som redan i dag erbjuder utbildningar inom framtidens energisystem har en särskild viktig roll att spela. Fler utbildade projektörer, installatörer, elektriker och tekniker är avgörande för Sveriges energiomställning.

Nu är det viktigare än någonsin att berörda myndigheter säkerställer att utbildningar inom elektrifiering och klimatomställning prioriteras. Ta därför särskilt till vara på den kunskap som redan finns då bedömningen görs om vilka utbildningar som får och bör bedrivas i Sverige.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00