Debatt

Slopa skadliga EU-förbuden mot kosmetik

Vi välkomnar att EU arbetar fram en ny kemikaliestrategi, en del av den europeiska gröna given som ska ta större hänsyn till miljö och människors hälsa. Vi är dock bekymrade över det förslag till kosmetikaförordning som kommissionen har presenterat. Det skriver Olof Holmer, vd och Peter Jansson, sakkunnig på Kosmetik- och hygienföretagen. 

Den genomsnittlige européen använder över 7 olika kosmetiska produkter dagligen och nästan 13 produkter per vecka, skriver debattörerna. 
Den genomsnittlige européen använder över 7 olika kosmetiska produkter dagligen och nästan 13 produkter per vecka, skriver debattörerna. Foto: Maja Suslin/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Personliga hygien- och kosmetikprodukter är viktiga för hälsa och välbefinnande, men inom något år riskerar butiks- och apotekshyllor att gapa tomma när upp till 70 procent av alla parfymer, tvålar, tandkrämer och solskydd kan komma att förbjudas. Regeringen bör snarast agera för ett mer balanserat förslag till ny kosmetikaförordning inom EU.

I Sverige omsätts kosmetiska produkter för drygt 20 miljarder kronor per år. Cirka 50 000 människor i Sverige arbetar med att tillverka och sälja kosmetiska produkter. Sverige kan idag stoltsera med ett högt internationellt anseende inom branschen. Den svenska exporten av kosmetiska produkter var mer än 7 miljarder kronor under 2021.

Den genomsnittlige européen använder över 7 olika kosmetiska produkter dagligen och nästan 13 produkter per vecka

Regelverket har tjänat oss väl

Den genomsnittlige européen använder över 7 olika kosmetiska produkter dagligen och nästan 13 produkter per vecka. I Europa är kosmetika och personliga hygienprodukter en starkt reglerad sektor genom nuvarande förordning. Den tjänar konsumenten väl. Under snart 50 år har ett av världens mest omfattande och dynamiska kosmetikaregelverk garanterat konsumentens säkerhet. Regelverket har kontinuerligt uppdaterats via tekniska anpassningar till nya rön och grundprincipen har hela tiden varit densamma: att produkter ska vara dokumenterat säkra och att ingredienser i dessa produkter ska uppfylla definierade säkerhetsmarginaler.

I dag används en faktor på 100. Det innebär att endast 1/100-del får användas av den exponering som använts vid försök och där inga negativa effekter kunnat konstateras. Det kan jämföras med att om det är tillåtet att dricka en lättöl till lunch så serveras en knapp tesked. Vi menar att det inte finns något stöd för att generellt höja denna säkerhetsmarginal ytterligare. Tvärtom riskerar det att leda till att diskvalificera exempelvis fluor i tandkräm.

Förslaget gör oss bekymrade

Vi välkomnar att EU arbetar fram en ny kemikaliestrategi, en del av den europeiska gröna given som ska ta större hänsyn till miljö och människors hälsa. Vi är dock bekymrade över det förslag till kosmetikaförordning som kommissionen har presenterat. Förslaget är bristfälliga ur dels ett evidens- och faktabaserat perspektiv, dels för avsaknaden av konsekvensanalys. Vi anser dessutom att förslaget inte tar någon som helst hänsyn till de proportioner ett ämne används. I praktiken innebär det att många av de vardagliga hygien- och kosmetikaprodukter riskerar att förbjudas om det blir verklighet.

Vi menar att Sveriges regering bör arbeta för:

  1. Säkerheten ska fortsätta komma först. Det övergripande syftet med EU-kommissionens nya kemikaliestrategi bör vara att garantera en säker användning av kemikalier och inte att förbjuda användning som är säker. En del i riskhanteringsarbetet bör inkludera möjligheten att mot definierade och stränga säkerhetskrav erhålla undantag mot automatiska förbud där användningen enligt vetenskaplig princip kan bedömas vara säker.
  2. Säg nej till förbud som saknar påvisad positiv effekt. Det vore förödande om ytterligare en systematisk säkerhetsmarginal för alla kosmetiska ingredienser introduceras. En sådan gallring blir i en mening godtycklig och kan tvinga fram betydande negativa effekter på praktiskt taget alla kosmetiska produkter, konsumenternas valmöjligheter och folkhälsan, utan en påvisad positiv effekt på konsumentsäkerheten.
  3. Stärk informationen till konsument genom digital märkning. Förslaget om enklare och mer digitaliserade märkningskrav stärker möjligheten att minska förpackningsavfallet utan att göra avkall på konsumentens rätt och möjlighet till information. Vi menar att ett flexibelt och frivilligt tillvägagångssätt är nyckeln till att möjliggöra en smidig implementering och för att alla parter ska kunna anpassa sig gradvis.

Konsekvensanalys saknas

Den tidigare regeringen misslyckades med att genomföra en grundlig och gedigen konsekvensanalys av EU-kommissionens förslag. Men vi har stora förhoppningar att den nuvarande har förmågan till välgrundade beslut utan att för den sakens skull göra avbön på vare sig miljö eller människors hälsa. En sådan analys bör ha sin utgångspunkt i evidens – men även utreda konsekvenserna på svensk export, arbetstillfällen och välfärd. På så sätt kan vi tillsammans trygga en stark svensk bransch och att vi även i framtiden har möjlighet att upprätthålla god personlig hygien, att motverka karies, att skydda oss från UV-strålning, men även utreda konsekvenserna på svensk export, arbetstillfällen och välfärd.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie KindbergOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024